Pampiga tal räddar inte planeten

Ledare Artikeln publicerades
Duo som räknar med att hettan ska lyfta dem.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Duo som räknar med att hettan ska lyfta dem.

Miljöpartiet har utsett sig till klimaträddare. Den varudeklarationen har många brister.

Sverige brinner, människor dör och björkarna har redan tappat sina löv. Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin påstår sig inte vara alarmistisk men går ändå hon ut med en grön domedagsprofetia en månad före valet (ETC). Lövin konstaterar indignerat att hon önskar att det inte behövts ett miljöparti, apropå cyniska röster om att sommarens skogsbränder gynnar Miljöpartiet i höstens val. Både hon och språkrörskollegan Gustav Fridolin (Aftonbladet 27/7) tar dock gärna varje tillfälle de kan få att påminna väljarna om att Miljöpartiet är det enda parti som tar hotet om klimatförändringar på allvar.

Problemet med Miljöpartiets självutnämnda överlägsenhet i miljö- och klimatfrågorna är att partiet ogärna talar om konflikten mellan klimatmål och andra mål – bland annat bevarandet av biologisk mångfald. Frågan om övergången från fossil till förnybar energi innebär en rad svåra prioriteringsfrågor. I den uppdaterade strategin för vindkraftarbetet bedömer Energimyndigheten att vindkraft kommer att stå för det största nytillskottet av förnybar elproduktion i Sverige fram till 2040.

Trots det nämns knappt landbaserad vindkraft i Miljöpartiets Klimatfärdplan. I stället väljer Miljöpartiet att fokusera på solenergi. Energiöverenskommelsen med målet att Sverige år 2040 ska ha 100 procent förnybar elproduktion nås knappast med enbart solpaneler på villatak i ett mörkt land i norra Europa. Med solenergi slipper man å andra sidan ta ställning i svåra frågor om till exempel samers markrättigheter och fler nyckelbiotoper, såsom är fallet med vindkraften.

Miljöpartiet framhåller dessutom gärna möjligheterna med elbilar men att inbilla sig att lastbilsflottan plötsligt ska bli eldriven är enbart naivt. Vad som däremot är mer realistiskt är biodrivmedel av olika slag – något även Miljöpartiet talar gott om, i lagom dos. Ett ökat skydd av de svenska skogarna riskerar dock att hämma utvecklingen, då huvuddelen av den svenska bioenergin kommer från just skogen. Ett exempel på detta är stubbrytning, som Miljöpartiet helt vill förbjuda trots att den kan ha stor klimatnytta, enligt ett stort samarbetsprojekt mellan bland annat Energimyndigheten och Sveriges landsbruksuniversitet.

Sommarens skogsbränder och värme kommer lägligt för Miljöpartiet, som efter en rätt misslyckad mandatperiod i regeringsställning tycks vilja återgå till den endimensionella rollen som grönt parti. I en tid då allt fler äter vegomat och köper dyra trätandborstar är det nog ett smart drag. Att rösta på Miljöpartiet i tron om att rädda planeten är dock lika naivt som att äta sojafärs till vardags och ändå fortsätta flyga till Asien på semestern. Varken symbolpolitik eller symbolkonsumtion kommer att lösa klimatkrisen.