Repris med oklart slut

Ledare Artikeln publicerades

Den oberoende dagstidningen al-Tahrir påtalar likheten mellan det som händer i Egypten nu och det som hände i början av året. ”På Tahrirtorget i Kairo är det januari igen.” Förtrycket är tillbaka. Det folkliga upproret likaså.

Det går att förstå uppgivenheten. Egyptierna är värda den frihet de kämpat för – och firat ända sedan i februari. Med en vecka kvar tills att parlamentsvalet inleds signalerar militärens våldsamma framfart definitivt något annat än omtanke om folkstyret.

Militären i Egypten är en stat i staten. Egna skolor, egna fabriker, eget boende. Detta var under Hosni Mubaraks trettio år som diktator ett effektivt sätt att hålla förtryckarapparaten på gott humör. Så skapades lojalitetsband; de väpnade styrkorna korrumperades och säkerhetstjänsten fick fritt spelrum.

När det i samband med Mubaraks fall stod klart att det högsta militärrådet skulle leda Egypten under en övergångstid fanns det en viss oro för att den arabiska våren i Egypten skulle frysa inne. Militären har för mycket att förlora, hette det.

Samtidigt förvirrade militärens agerande. Man gick demonstranterna till mötes. Blev revolutionens beskyddare. Signalerna från fältmarskalk Muhamed Tantawi tolkades positivt. Det talades om fria val. Militären påstods inte ha något intresse av att styra landet. Egypten var med detta och tillsammans med Tunisien det goda exemplet. Medan frihetskampen i Libyen, Syrien och Jemen skördade offer kunde tidigare oppositionspolitiker i Egypten förbereda sig för ett maktövertagande i lugn och ro.

Sedan kom bakslagen. Civila som ställdes inför militärdomstolar. Informationsministeriets återupprättelse, trots löftet om att det skulle slå igen för gott. Den bevarade kontrollen över stora medier. Den minskade närvaron av uniformerad polis på gator och torg, vilket tolkades som en önskan om utbredd laglöshet. Våldet mot kopterna. Oviljan att utlysa presidentval. Vägran att acceptera internationella valobservatörer.

På detta följde det konstitutionella tricksandet: Det nyvalda parlamentet ska utse en grupp som ska arbeta fram en ny grundlag, men redan har militärrådet tagit fram ett antal ”principer” som man anser ska gälla. Bland annat fortsatt sekretess så att militärens ställning kan permanentas. Politikerna ska inte få någon insyn i militärens ekonomi.

De protesterande massorna är övertygade om vad som sker, rapporterar internationella medier på plats. Kraven har skärpts. Från att i fredags ha krävt att militärrådet ska fastställa en tidpunkt för överlämnandet av makten heter det nu att militärrådet snarast ska låta en civil övergångsregering ta över. I början av året fick det folkliga upproret i Egypten kraft av regimens våld. Så kan det mycket väl bli på nytt. Måtte bara reprisen av händelserna på Tahrirtorget sluta lika lyckligt som förra gången.