Rosén Sundström: Centern slår in på en ny väg

Ledare Artikeln publicerades
Foto:Maria Stromvik, Maria Stromvik

Centerns omsvängning i Nato-frågan lär på kort sikt inte få så stor påverkan.

Ett av de mest uppmärksammade besluten på Centerpartiets stämma den gångna helgen var att partiet nu ställer sig bakom ett svenskt Nato-medlemskap. Det är en rejäl kursändring för ett parti som länge värnat först neutraliteten, och därefter alliansfriheten.

Centerns Nato-ja har inte oväntat lett till både glada tillrop och kritiska kommentarer i debatten de senaste dagarna. Två centrala frågor utkristalliserar sig: vad betyder omsvängningen för partiet och vad betyder den för svensk utrikespolitik?

En del av de kritiska rösterna menar att Centerpartiet genom detta beslut nu slutgiltigt brutit med det partiet traditionellt har stått för. Synen på neutraliteten/alliansfriheten var för partiet en lika viktig identitetsmarkör som dess tidigare kärnkraftsmotstånd. Det senare fick sin dödsstöt genom allianspartiernas energiöverenskommelse 2009, då dåvarande partiledaren Maud Olofsson gav upp Centerpartiets krav på avveckling av kärnkraft.

Helgens Nato-beslut har också av en del debattörer påpekats vara framdrivet av en partiledning, utan förankring hos partiets gräsrötter. På så sätt skulle även här en parallell till kursändringen i kärnkraftsfrågan finnas – denna kritiserades starkt av många centerpartister.

Att partiets ändrade hållning i båda dessa frågor är stora kursändringar, och innebär en ny identitet inom respektive politikområde, är alldeles rimliga konstateranden. Däremot finns det en stor skillnad i hur de båda besluten fattades, vilket bör påverka hur de uppfattas av medlemmarna.

Ifråga om det definitiva uppgivandet av kärnkraftsmotståndet var det ett beslut som fattades utan behandling inom partiet och utan ett stämmobeslut. För Nato-beslutet gäller precis det motsatta. Det talar för att det kommer att finnas en större acceptans för detta beslut också bland de centerpartister som inte önskade denna nya linje.

När det gäller hur Centerns Nato-ja kommer att påverka svensk utrikespolitik är ett troligt svar: inte så mycket på kort sikt. Visserligen kommer Kristdemokraterna snart att hålla riksting, och mycket tyder på att de då också kommer ansluta sig till ja-linjen. I så fall står samtliga fyra allianspartier bakom denna.

Men övriga riksdagspartier vill inte att Sverige går med i Nato, och de utgör en majoritet. Och även om allianspartierna skulle uppnå en majoritet i riksdagen efter nästa val är det knappast troligt att en så pass stor utrikespolitisk förändring som ett Nato-medlemskap skulle drivas igenom utan en blocköverskridande uppgörelse.

Det må finnas en ökad polarisering mellan de – åtminstone för tillfället – cementerade blocken, men utrikes- och försvarspolitiska viktiga beslut omfattas fortfarande av den svenska traditionen av konsensus, i största möjliga mån. Att Socialdemokraterna skulle köras över är i nuläget inte troligt.

Fakta

Malena Rosén Sundström

är statsvetare vid Lunds universitet.

Visa mer...