Rött kort, Engelholm

Ledare Artikeln publicerades

Omdöme, värderingar och jämställdhet. Allt verkar vara som bortblåst när fjortonåringarna i FBC Engelholms innebandylag tränar. Lagets tränare har döpt tre försvarssystem efter flicknamn, Petra, Jennifer och Sofia, som beskriver hur killarna ska agera när de spelar.

”Genom att i rätt läge hångla och tafsa på Sofia får vi optimalt resultat” och ”i sängen kan du riva sönder hennes kläder och smiska henne på rumpan”, står det på några spelkort som tränarna använt.

Något har gått mycket snett på träningarna.

På fredagen var reaktionernaockså många och starka på avslöjandet från SVT:s Sydnytt och tidningen Feministiskt perspektiv. Bland annat riktade Riksförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber hård kritik mot träningsmetoderna. ”Fullständigt omdömeslöst. Helt obegripligt hur detta kan försiggå år 2012”, sa hon till TT.

Reaktionerna är fullt förståeliga, sexism hör inte hemma i den svenska idrottsrörelsen, allra minst när ungdomar tränar. Många ser idrottsrörelsen som ett gott föredöme för hur integration och goda värderingar kan spridas. Det uppdraget måste man ta på största allvar.

När innebandyföreningen beskriver sitt eget uppdrag heter det att ”nyckelorden för FCB Engelholm skall vara innebandy för alla”. Det som rapporterats visar att föreningen har mycket kvar att leva upp till det.

Att det förekommerhomofobi, vardagsrasism och sexism när killar tränar lagidrotter är väl dokumenterat. När etnologen Jesper Fundberg under fyra år följde ett pojklag för att undersöka hur manligheten utvecklas hittade han mönstren – för hur man inte ska vara. Det var tre schabloner, ”bögen”, ”kärringen” och ”invandrarkillen”, som pojkarna relaterade till.

Men mönstren var inte lätta att upptäcka, menar Jesper Fundberg. Det är också ett stort problem, att se beteende och företeelser för vad de verkligen är.

När Feministiskt perspektiv intervjuar en av pojklagets tränare, Christian Hägerström, ställer han sig först frågande till att sexism skulle förekomma. Efter att han fått försvarsstrategierna upplästa svarar han: ”När du lägger fram det så här, så kan jag förstå att det låter osmakligt.”

Tränaren erkänner senare att man gjort fel och att han blivit medveten om detta. Troligen är det många fler tränare i landet som bör fundera kring sina träningsmetoder.

Det är klart att jargongenkan vara hård när unga män ska drillas för bästa prestationer i olika idrotter, framför allt i lagsporter. Men samhällets värderingar och normer är inget man kan slå av bara för att man befinner sig på en innebandyplan. Idrottsrörelsen har ett stort ansvar för barn och ungdomars värderingar.

Träningsmetoderna i Ängelholm tyder på att det krävs mer arbete både från centralt håll och i landets alla idrottsföreningar för att motarbeta alla former av fördomar.

Rasism, homofobi och sexism måste alltid bekämpas oavsett på vilken arena det förekommer.