Ryska undertoner

Ledare Artikeln publicerades
Vladimir Putin och Sergej Lavrov – två män med dubbla budskap.
Foto:Yuri Kochetkov
Vladimir Putin och Sergej Lavrov – två män med dubbla budskap.

För säkerhets skull bör Sverige gå med i Nato.

”Ryssland kommer aldrig att attackera någon av Natos medlemstater.”

Det tydliga uttalandet gjorde Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov i början av juni vid ett möte i Helsingfors med Finlands utrikesminister Timo Soini. Och det låter som ett lugnande besked.

Men med tanke på var Lavrov befann sig, i ett land som inte är med i Nato, kan uttalandet tolkas omvänt, det vill säga att Finland inte är säkert från ett ryskt angrepp.

Troligen var det Lavrovs egentliga budskap; som den erfarna diplomat han är vet han att väga varje ord som uttalas. Den ryske utrikesministerns besked till finnarna gäller i högsta grad även Sverige.

Lavrovs uttalande ska ses mot bakgrund av att han tidigare i våras i en intervju i Dagens Nyheter varnade Sverige för att ett Natomedlemskap innebär att Ryssland kommer att vidta militära åtgärder.

Det är motsägelsefullt. Akta er för att gå med i Nato, men ni är inte säkra om ni inte är med. Det är vad Sergej Lavrov säger.

Den 1 juli besökte den ryske presidenten Vladimir Putin också Finland. Där mötte han sin finske kollega, Finlands president Sauli Niinistö. Även Putin hade dubbla budskap. Han sa att Ryssland skulle respektera ett finskt Natomedlemskap, men att det skulle medföra att ryska trupper flyttas mot den finska gränsen.

Putins uttalande är motsägelsefullt, både tillmötesgående och hotfullt på samma gång.

Slutsatsen är enkel, det går inte att lita på varken Putin eller Lavrov. Istället måste Ryssland bedömas utifrån sina handlingar.

De senaste åren har säkerhets­situationen runt Östersjön förvärrats med ökad spänning mellan Ryssland och Nato. I det sammanhanget är det viktigt att påminna om att Ryssland kastade den första stenen i och med annekteringen av Krim 2014. Därefter har landet legat bakom oroligheterna i östra Ukraina där freden i dag tycks vara mycket avlägsen.

Att Nato i det läget vill stärkas österut för att öka säkerheten kommer som en reaktion från den ryska aggressiviteten. Det är framför allt Baltstaterna och Polen som behöver extra förstärkning och uppbackning, vilket också var beslutet från Natomötet i Warszawa i helgen.

På det mötet deltog även Sveriges statsminister Stefan Löfven (S) och den finske presidenten Niinistö. De tog båda upp frågan om flygsäkerheten och problemet med de många incidenter som varit med att ryska flygplan kört med avstängda transpondrar över Östersjön.

Just den frågan var högt upp på dagordningen när det så kallade Nato-Ryssland-rådet hade möte på onsdagen i Bryssel med den ryske Natoambassadören, företrädare från Natoländerna och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

I dag är dags för ett ännu ett möte då Putin tar emot USA:s utrikesminister John Kerry i Moskva.

De många toppmötena med rysk inblandning tyder på att parterna har ett stort behov av att prata. Det är bra. Men det går samtidigt inte att lita på Ryssland.

Frågan om Sverige ska gå med i Nato eller inte hänger som en mörk skugga över svensk säkerhetspolitik. Stefan Löfven gör allt för att tona ner Natofrågan med hänvisningar till att Sverige ska vara alliansfritt. Men hans regering går nästan i motsatt riktning och närmar sig i handling allt mer Nato. Att riksdagen i våras tog beslut om det så kallade värdlandsavtalet är ett tydligt bevis på det.

Det är dags att ta fler steg mot Nato. Att leva i osäkerhet är att svika Sveriges framtid. Därför bör både det svenska folket och dess politiker ta sitt ansvar och söka medlemskap i Nato – för säkerhets skull gärna förr än senare så att de ryska motsägelserna inte får stå oemotsagda.