Skadliga skatter behöver inte ersättas

Ledare Artikeln publicerades
Klyftor kan inte skattas bort.
Foto: Johansen,Erik
Klyftor kan inte skattas bort.

Höga marginalskatter på arbete är skadligt. De behöver inte ersättas av andra skadliga skatter.

Att de svenska höga marginalskatterna på arbete är skadliga är de flesta höger om Lenin och Aftonbladets ledarredaktion eniga om. Så också ut Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi i skatterapporten ”Skillnad på marginalen – en ESO-rapport om reformerad inkomstbeskattning”. Rapportförfattarna Spencer Bastani och Håkan Selin skriver: ”Det betyder att skatteintäkterna kan öka om man sänker marginalskatten för höginkomsttagare, vilket innebär att det finns mer att omfördela till dem som har det sämst.”

Skadligare skatter än skatter som ger lägre skatteintäkter än om de inte hade funnits kan väl knappast finnas? Vän av ordning kan invända att teoretiska beräkningar kan få ett annat utfall i verkligheten, de så kallade dynamiska effekterna kommer inte heller att synas med en gång. Därför måste även borttagandet av dessa skadliga skatter finansieras, enligt rådande finanspolitiska ramverk. Av det skälet – och för att det ska se fördelningspolitiskt fint ut – vill därför rapportförfattarna finna nya skatter att ersätta dem med, trots att avskaffandet egentligen betalar sig själv på längre sikt.

En hög progressiv fastighetsskatt är en del som föreslås– ett hårt slag mot vanliga familjer. Denna ledarsida är emot höga skatter på människors hem av principiella skäl, folk måste få äga och vårda sin bostad utan oro för skattekonsekvenser av renovering, upprustning och grannars lyckade försäljningar. Begränsningsregler kopplade till inkomst hjälper inte – det gör fastighetsskatten till en inkomstskatt.

Den andra delen handlar om skatter på utdelningar (kapitalinkomster) i fåmansbolag. Den kopplas till att det i vissa tjänstebranscher under Alliansåren blev populärt att genom bolagsbildningar för delägare få ner skatten genom att omvandla potentiella arbetsinkomster till kapitalinkomster.

Diskussionen om arbetsinkomster och kapitalinkomster är knappast ny. En gång i tiden, när Sverige hade samma extrema marginalskatter på både arbete och utdelningar, fanns andra sätt för bolagsägare att försöka rädda sig undan skatten. Kapp-Ahls grundare, Per-Olof Ahl, fann vägen att låna räntefritt från bolaget och sedan sälja delar av företaget med dåtidens låga skatt på reavinster på aktier som ägts under lång tid. Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för näringslivsforskning, har skrivit ingående om detta i rapporten ”Kapitalägare då och nu – förmögenheter, beskattning och samhällets syn”. Den ägandefientliga skattepolitiken drev bort ägandet ur landet och var grunden till att exempelvis Tetra Paks och Ikeas grundare flyttade ut och byggde upp sina företagsimperier utanför landets gränser.

Man kan onekligen diskutera hur förhållandet mellan arbetsinkomster och kapitalinkomster ska se ut. Främst är det de höga marginalskatterna i normala inkomstlägen för välutbildade heltidsarbetare som bör justeras ner, dels genom att de högsta marginalskatterna inträffar i högre inkomstlägen, dels genom att maxtaket sätts vid hälften kvar. Centerpartiet och Liberalerna har i januariöverenskommelsen fått igenom att den så kallade ”värnskatten” som Göran Persson en gång införde ska bort. Den pedagogiska utmaningen att försvara detta mot argumentet ”ni sänker skatterna för dem som tjänar mest” kommer dock att bestå, inte minst blir det svårt att hantera för Socialdemokraterna som haft det argumentet uppsatt som bonad på partihögkvarteret.

Ett annat sätt att göra det mer attraktivt att ta upp större arbetsinkomster är att öka värdet av dem. I år går gränsen för pensionsgrundande inkomst vid 519 700 kronor. För sjukpenning och föräldrapenning är gränserna ännu lägre. Arbetsgivaravgifterna blir på det viset ren skatt över de inkomstgränserna.

Att däremot påbörja en återgång till höga kapitalinkomstskatter och återinföra förmögenhetsskatter och arvsskatter är att skada det framtida välståndet i Sverige. Skatteplanering kommer att åter bli en folksport, som de allra rikaste behärskar bäst. Resurser kommer att läggas på att undvika skatt i stället för att investera i nya företag, teknologier, produkter och tjänster.

Det viktigaste för att öka välståndet är att se till att kapitalet kommer i arbete. Då måste man uppmuntra till risktagande genom att hålla skatterna på kapitalvinster låg. Det kommer att skapa en och annan miljardär att vara avundsjuk på för den som är lagd åt det hållet (andra kan finna inspirationskälla i det). Men det ger också förutsättningar att skapa en bättre tillvaro för de hundratusentals invandrare med svaga ekonomiska förutsättningar som kommit till Sverige de senaste åren, vilket är en huvudorsak till de växande ekonomiska klyftor det talas om i debatten. Att däremot göra om samma misstag som på Gunnar Strängs tid – att med både svångrem och hängslen strypa kapitalet – är att göra framtidens Sverige och svenskar fattigare.