Annons

Suddiga argument bakom flytt av extratjänster

Skälen att flytta på männen med extratjänster från förskolan är märkliga. Ystads kommun bör fundera över extratjänsterna funktion och hur de påverkar verksamheterna.
Publicerad 9 mars 2018
Detta är en ledarartikel som uttrycker Ystads Allehandas politiska linje. Ystads Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Parkens förskola i Köpingebro
Parkens förskola i KöpingebroFoto: Sprisse Nilsson

Fallet med de män som flyttades med sina extratjänster från förskolor i Ystad har upprört många. Det är förståeligt.

Om det är som utbildningschef Christer Olofsson säger, att det inte finns några anmärkningar på männen i deras praktik på förskolorna och att ”hade det handlat om anställda hade vi aldrig backat” förefaller skälen bakom flytten av männen från förskolan vara av ytterst tveksam karaktär. Det är också något som Olofsson antyder: ”Det finns ingenting att kritisera i deras arbete. Tvärtom, var personalen, arbetsgivaren och facket mycket nöjda med dem. Men jag misstänker att det faktum att de är män med utländsk bakgrund blev för mycket”.

Annons

En rimlig anledning till en snabb omflyttning av det här slaget är att det inte fungerat på arbetsplatsen som tänkt eller att man misstänker att något olämpligt förekommit. Nu ger kommunens företrädare i sina officiella svar inte något annat argument än att föräldrar känt oro och att det handlat om männens utländska bakgrund. Just utländsk bakgrund är aldrig något godtagbart skäl för att flytta någon, det är fullständigt horribelt. Däremot kan det finnas andra frågor som är mer legitima att fundera kring hur de ska hanteras. Synen på religion är en sådan.

Det en person ser som en självklar del i ett mångkulturellt samhälle kan en annan se som ett brott mot den sekulära ordning som råder i offentliga sammanhang. Många föräldrar vill inte se några som helst religiösa eller politiska yttringar från personal i förskolor och skolor, och då kan förekomsten av kors, hijab, hälsningssätt eller andra uttryck som kan kopplas till religion få dem att reagera. Det är en helt rimlig invändning som hela det sekulära samhället brottas med. Om det är vad omplaceringarna handlar om bör kommunen tydliggöra det.

Det finns också en annan viktig fråga att ställa om extratjänster, och det är varför förskolor och skolor anses vara de lämpligaste platserna för integration och introduktion i arbetslivet. Ystads kommun, som i stor omfattning använder sig av de statligt finansierade extratjänsterna, har i hög grad valt just förskolor och skolor som praktikplatser. Huvudmålet med extratjänsterna måste vara att på en arbetsplats få erfarenhet som kan leda vidare i yrkeslivet, utveckla svenska språket och förståelsen för svensk kultur.

En extratjänst är inte per automatik en avlastning i ordinarie verksamhet utan kräver insatser från ordinarie personal. I skolor och förskolor är ansvaret för barnen stort och det måste alltid ordinarie personal finnas på plats med barnen. Huvuduppdraget i skolan och en viktig del i en modern förskola är pedagogiken, det är vad personalen ska ägna sig åt i första hand.

Risken finns att det uppdraget tar skada om för mycket vikt får läggas på att vara handledare åt praktikanter. Som i många andra sammanhang handlar det ofta om personkemi och individuella omständigheter som gör om en extratjänst fungerar eller inte. Rätt man eller kvinna på rätt plats kan vara toppen för alla parter, men som generell åtgärd med placering i offentliga verksamheter är det långt ifrån säkert att resultatet blir det önskade.

Får man goda resultat i liten skala är det lätt att man växlar upp och använder åtgärderna i stor omfattning. Då hamnar också en större del av – goda och dåliga – konsekvenser på dem som arbetar längre ut i organisationerna. Då kan vi få se beslut som dessa, svåra att motivera och förklara både för dem som drabbas och för allmänheten.

Petter BirgerssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons