Annons

Ledare: Ta tillbaka pensionen från politikerna

Politiker är dåliga på att förvalta hus, det görs bäst av medborgarna själva. Det samma gäller pensioner.
Ledare • Publicerad 8 oktober 2019 • Uppdaterad 9 oktober 2019
Detta är en ledarartikel som uttrycker Ystads Allehandas politiska linje. Ystads Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Extra krydda på pensionärslunchen?
Extra krydda på pensionärslunchen?Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Fattigpensionär är ett laddat ord. Det är någon som på äldre dar har det ekonomiskt knapert i inkomstkolumnen. För att höja fattigpensionärens standard finns ett enkelt politiskt grepp: att höja garantipensionen, att höja bostadstilläggen och i förekommande fall äldreförsörjningsstödet. Allt det är en del av den ordinarie statsbudgeten. Det ligger alltså utanför det ordinarie pensionssystemet, det som finansieras via arbetsgivaravgifter. Problemet med att höja de garantipensionen är inte enbart att det kostar för statskassan utan också att effekten blir att de som har arbetat och betalat in pensionspremier på miljontals kronor inte får särskilt mycket extra ut av det.

Med staten som huvudaktör i ett pensionssystem kan man tro att tryggheten ökar. Men konsekvensen blir snarare den motsatta. Det blir nära nog omöjligt att planera sin egen pension. Politikerna ändrar regler och förutsättningar efter hand. Kan någon medborgare – möjligen med undantag för medlemmarna i riksdagens pensionsgrupp – redogöra för hur de kommande höjningarna av åldern för uttaget av allmän pension kommer att se ut, vilka undantag som finns och från när de ska gälla?

Annons

Vad gäller föreslagna undantag för den som har ett långt arbetsliv skrev Pensionsmyndigheten så här i ett remissvar till regeringen: ”Det kommer vidare att vara ytterst svårt för en person att själv i förväg bedöma om rätten till garantipension finns vid 65 års ålder.” Myndigheten tror inte ens att den skulle kunna utforma ett prognosverktyg som ger säkert besked.

Beroendet av garantipension har traditionellt varit betydligt större bland kvinnor än bland män. Det har historiska orsaker. Bland dagens 75-åringar är det drygt 40 procent av kvinnorna som har garantipension och 10 procent bland männen. Bland de nyblivna pensionärerna har andelen kvinnor minskat till 33 procent och ökat till 17,5 procent bland männen. Med fler kvinnor på arbetsmarknaden minskar skillnaderna, vilket ökar möjligheterna att långsiktigt reformera pensionssystemet. (Pensionsmyndighetens budgetunderlag 2020-2022)

Pensionärsorganisationerna vill gärna se en höjd pensionsavgift som en del i lösningen för att få upp pensionerna för dem som har arbetat. (SPF:s förbundsordförande Eva Eriksson i SvD 6/10) Och ska man behålla nuvarande system är det inte omöjligt att mer av den del av arbetsgivaravgiften som är ren löneskatt, löneavgift, går in som pension. Till det kommer att staten inte heller ger några pensionsrätter alls för inbetalningar på månadslöner över dryga 43 300 kronor – det blir ren skatt. Men om högre pensionsinbetalningar ska stärka dagens pensioner innebär det förstås i praktiken en överföring som betalas av dagens arbetstagare, morgondagens pensionärer. Eller att något annat i statsbudgeten får stå tillbaka –  gratisluncherna existerar inte.

Pension är både enkelt och svårt. Genom att bygga stora gemensamma system, i praktiken ett kooperativt försäkringsbolag, har politiker skapat löften om försörjning på en viss nivå efter en viss ålder. Men sådana löften kräver disciplin och att det är de som betalar in försäkringspremier är de som får ersättning längre fram. Blandar man olika system och lovar försörjning efter en viss ålder – alldeles oavsett om man betalat in premier eller inte – så förstörs hela grundidén. Och resultatet blir, tvärtemot ambitionen, att medborgarna i Sverige blir osäkrare på hur pensionen kommer att se ut, hur man måste planera för att leva på en nivå som man själv tycker är acceptabel. Större individuellt ansvar och inflytande – som ett personligt konto för alla former av pensionsinbetalningar – ger i själva verket bättre överblick och större möjlighet att planera förnuftigt. I den riktningen bör en långsiktig reformering av pensionssystemet sträva.

Petter BirgerssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons