Ledare

Tid att rädda Skåne

Ledare ,
Hur ska de växa och räcka till alla?
Foto:

Kommunerna måste lära sig av varandra för att ta vara på skattepengarna bättre. Annars blir skatten högre medan skolorna och äldreomsorgen blir sämre.

Artikeln publicerades 27 september 2016.

Över 35 kronor på varje intjänad hundralapp kostar det att vara medborgare i de dyraste svenska kommunerna. I Skåne är den kombinerade kommun- och landstingsskatten några kronor lägre än så. Men regionens skrala ekonomi tillsammans med ökat vårdbehov och pågående stora investeringar i sjukhus och forskningsanläggningar, gör att ytterligare en skattehöjning kryper närmre.

Många kommuner ligger också i riskzonen för höjningar, även om den låga räntan för tillfället lättar på trycket för dem som likt Ystad nyligen investerat stort.

På lång sikt är de flesta bedömare överens om att trycket på kommunerna kommer att öka, inte minst på grund av åldrande befolkning och med högre krav på den offentliga servicen.

På sensommaren kom Konjunkturinstitutet med en prognos som pekade på att kommunalskatten kommer att öka med i genomsnitt runt en krona fram till 2020. På en del håll varnas för kraftigare höjningar än så. Enligt en konsultrapport från PWC hotas Malmö av skattehöjningar med över sex kronor för att om 15 år upprätthålla samma servicenivå som i dag.

Det är inte enbart ett problem för Malmö, som skulle riskera att drabbas av ännu en befolkningsflykt likt den på 1970-talet, med välbeställda som söker sig bort. Även resten av Skåne skulle må dåligt av att ha en huvudstad som gräver ner sig allt djupare i segregation, kriminalitet och urholkad ekonomi.

Det är något att ta på allvar i alla kommuner som är beroende av samma arbetsmarknad. En sådan skattechock skulle slå mot den ekonomiska utvecklingen i hela Skåne.

Samtidigt finns det andra kommuner i Skåne som lider av andra problem, med svag befolkningsutveckling och allt äldre invånare.

Det borde öppna för ett utvecklat skånskt samarbete över kommungränserna. Ystads Allehanda har tidigare på ledarplats lagt fram tanken att göra Skåne till en kommun, vilket skulle göra allvar av regiontanken.

Det må ligga stora hinder i vägen för en sådan omvandling, men klart är att Skåne måste arbeta över de kommunala gränserna på ett helt annat sätt än i dag. Ett exempel är stora investeringar som äventyrsbad, där grannkommuner i dag kan investera stora belopp i egna anläggningar. Men det gäller i ännu högre grad i kärnverksamheter som skola och äldreomsorg.

I en färsk rapport från ESO, Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi, har forskarna Magnus Arnek, Tore Melin och Anders Norrlid jämfört hur mycket kommuner får ut av de pengar som läggs på grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg.

En hel del är beroende av faktorer som politiker och tjänstemän inte kan göra någonting åt, åtminstone inte kortsiktigt. Hur gammal befolkningen är, hur många invånarna är, vad de tjänar och var kommunen ligger är sådana faktorer.

Men standarden på skola, äldreomsorg och kommunikationer kan de som bestämmer ha avgörande inflytande över, vilket i sin tur på lång sikt gör att fler kan vilja bo kvar och att det kan vara lättare att ta sig till jobb i andra kommuner.

Medvetna om svårigheterna att ställa kommuner emot varandra har rapportförfattarna sorterat in dem i så jämförbara grupper som möjligt. Ändå hittar forskarna stora skillnader i hur bra skola och vård skattebetalarna får för sina pengar.

Enligt rapporten skulle 10-15 procent av svenska kommuners kostnader kunna sparas om alla bedrev sina verksamheter lika bra som de bästa kommunerna.

Det motsvarar rätt många miljarder i extra statsbidrag – 8 miljarder kronor för grundskolan, 3 miljarder kronor till gymnasieskolan och 12 miljarder kronor till äldrevården. Som författarna påverkar behöver det inte handla om besparingspotential, effektiviseringar kan också vara att göra verksamheten bättre till samma kostnad.

Ett viktigt påpekande i rapporten är att kommunala verksamheter i hög utsträckning tycks ”ha den effektivitet de har”. Det är helt enkelt svårt att förändra.

Men, påpekar författarna, det kan också vara så att kommunerna inte vet hur dåliga de är: ”En alternativ förklaring kan vara att många helt enkelt inte är medvetna om sin låga effektivitet.”

Många kommuner har en uppgift i att koncentrera sig på sina kärnuppgifter. En annan är att se till att utföra dem så kostnadseffektivt som möjligt. Effektivitet är ett avskytt ekonomiord som passar illa när det gäller att byta blöja på ett barn eller en gammal sjuk människa.

Ändå är det nödvändigt att ständigt ha med, annars kommer i praktiken pengarna att räcka till färre människor som kan arbeta med de mjuka värdena.

Här krävs bättre jämförelseverktyg, vilket rapportförfattarna efterlyser. Men det behövs framför allt att kommunerna tar saken på allvar. I Skåne är skattekraften låg och med Malmös problem och ID-kontroller som sänker arbetsmarknaden över sundet är det ännu viktigare att se bortom den egna kommungränsen.