Ledare

Trubbel i paradiset

Ledare ,
Hur länge håller de ihop?
Foto:

Regeringen backade från kilometerskatt och skrotade förslaget till bankskatt. Nu fajtas regeringen internt om höjd skatt på företagande.

Artikeln publicerades 8 mars 2017.

De kallas för 3:12-reglerna för att det en gång var paragrafen för dem i inkomstskattelagen. Reglerna handlar om hur mycket ägare får ta ut från aktiebolag i form av utdelning med lägre beskattning än om pengarna tas ut som lön.

Låter det komplicerat? Det är bara förnamnet. Just det är också ett av de stora problemen med reglerna. Möjligen är de bra för skatte- och redovisningskonsulter, men för andra företagare är de svårbegripliga.

Det finns regler för hur mycket man måste äga av ett bolag, för hur mycket lön man måste ta ut, om hur mycket man ska ha arbetat i företaget och om hur stort löneunderlaget är i hela bolaget.

Förändringar i reglerna har gjort att de emellanåt har uppfattats som för generösa, särskilt för de experter som förstått hur ägande i exempelvis advokatbyråer ska läggas upp för att utdelningarna ska maximeras.

Även om skatteintäkterna från utdelningar stadigt har vuxit pekar politiker på att reglerna utnyttjas på ett sätt som inte var tänkt. Finansminister Magdalena Andersson (S) påtalar till exempel att styrelsearvoden läggs i bolagsform för att undvika inkomstbeskattning. Hon använder begreppet ”inkomstomvandling” (Di 2/3). Men som ofta när man vill lösa ett upplevt problem skapas det ett annat.

Tyvärr gör det förslag Andersson förespråkar att entreprenörer och företagare får finna sig att behandlas som inkomstomvandlare istället för som jobb- och tillväxtskapare.

I det senaste förslaget som lagts på regeringens bord skruvas reglerna åt på flera punkter, samtidigt som skatten höjs från 20 till 25 procent. Man ska då ha i minnet att pengarna först har skattats med 22 procent i bolaget.

En bra förändring är att generationsskiften underlättas. En betydligt sämre är att den så kallade förenklingsregeln, som främst berör de allra minsta företagen, försämras. I dag får man ta ut 160 000 kronor till en skatt på 20 procent, om det nya förslaget går igenom blir det 100 000 kronor och 25 procent skatt.

Miljöpartiets skattepolitisk e tales man , Rasmus Ling, är kritisk till stora delar av förslaget, inte minst att förenklingsregeln försämras. Finansminister Magdalena Andersson har dock inte gett upp kampen om att skruva åt reglerna. Hon avfärdar motståndet från regeringspartnern med: ”Jag tror inte det var Miljöpartiet utan en riksdagsledamot i Miljöpartiet som hade synpunkter på det här förslaget” (Di 2/3) Det ska läsas mot bakgrund av att Rasmus Ling för ett drygt år sedan uttalade skepsis mot Miljöpartiets plats i regeringen. För Magdalena Andersson är det minister- och departementskollegan, finansmarknadsminister Per Bolund som gäller.

Ser man regeringsbyggnaden Rosenbad för sitt inre är ordet harmoni inte det första man kommer att tänka på.

Det liggande skatteförslaget har redan orsakat skada. Istället för att planera för vad som är bäst för verksamheten lockas företagare att i förtid ta ut mer av sitt utdelningsutrymme än de annars hade gjort. Det är inte bra för någon, annat än kortsiktigt för statskassan.

Magdalena Anderssons tal om inkomstförvandling leder till förslag som slår mot de småföretag som är avgörande för jobbskapande.

Det är bra att Miljöpartiet sätter sig på tvären. Om partiet rensar ut mer av det röda och återvänder till sitt gröna småföretagarpositiva och valfrihetsvänliga synsätt finns det bättre regeringar att sätta sig i än den löfvenska.