Ledare

Vad äter vi om kriget kommer?

Ledare Artikeln publicerades
Bunkrat?
Foto:Leif R Jansson / TT
Bunkrat?

Sveriges krisberedskap är låg. Det finns stora poänger med att inte vara alltför beroende av livsmedelsimport.

I dag möts vi konsumenter av ett stort utbud i matbutiken. Frihandeln och konkurrensen pressar priserna och skapar valmöjligheter. Men vad händer om man helt plötsligt inte kan välja mellan bananyoghurt och jordgubbsfil?

Sverige skulle snabbt vara förlorat vid ett krig. Det menar LRF och Civilförsvarsförbundet, som på Svenska Dagbladets debattsida (19/2) varnar för att den inhemska livsmedels- och bränsleproduktionen inte skulle klara av en kris. Enligt Livsmedelsverket importerar vi hälften av all mat.

Den globala ekonomin har fört med sig mycket positivt. Fattigdomen minskar som ett resultat av handel, och priserna blir lägre för konsumenterna. Men det finns också baksidor.

Om det skulle bli krig, eller om en annan allvarlig krissituation skulle uppstå, kommer importmöjligheterna av mat att vara begränsade. Har man då inte en tillräckligt stor inhemsk produktion, eller rejäla reservlager, kommer det att leda till kraftig ransonering och på sikt svält.

Att införa handelstullar för att gynna svenska bönder är inte aktuellt. Däremot behöver samhället bygga upp en krisberedskap. Och det gäller inte bara för livsmedel, utan också för vattenförsörjning, it, eltillförsel och mediciner.

Ett totalförsvar tar lång tid att rusta upp, men går ganska snabbt att rasera. I fjol fattade regeringen ett beslut om att återupprätta den beredskap som fanns på 1980-talet, fast i en modern tappning. Det är inte en dag för sent.

Staten har ansvar för beredskapen vid en krigssituation. Men om det skulle bli krig i Sverige eller i vårt närområde kommer var och en behöva klara sig själv i stor utsträckning.

Därför borde alla svenskar ha ett reservlager med konserver och vattendunkar i källaren. Det kanske verkar fånigt, men om krisen är ett faktum kommer den som varit förutseende att klara sig längst.