Ledare

Varningssignaler i Ystads budget

Ledare Artikeln publicerades
Foto:

Ystad klarar inte överskottsmålet i budgeten för 2018. Marginalerna är oroande små för att vara mitt i brinnande högkonjunktur.

Socialdemokraterna och Centerpartiet trivs bra ihop i Ystad. Kan man göra annat när de ekonomiska omständigheterna är sådana att man kan få det att låta som att manna regnar från himlen? Men som rapporteringen om socialnämndens visar är det inte så enkelt.

Mycket tack vare snabbt ökade skatteintäkter har kommunerna generellt goda ekonomiska förutsättningar. Så också i Ystad. Ändå klarar inte s+c-styrets budget överskottsmålet på 1 procent, åtminstone inte utan de tillfälliga statsbidragen.

Med tanke på de gynnsamma omständigheterna är det ett riktigt svaghetstecken.

Hur höga överskottsmålen ska vara kan diskuteras, men de finns till för att ha marginaler inför svårare år. Framåt finns kostnader när kommunen får ta större eget ansvar för de nyanlända och utgifterna stiger för omsorg av funktionshindrade och äldre.

Att få nyinvandrade och ungdomar i arbete är avgörande för att kostnaderna för ekonomiskt bistånd ska hållas tillbaka. Här spelar både konjunktur och möjligheterna för det lokala näringslivet stor roll.

Den stora knäckfrågan för Ystad är ändå skuldsättningen. En riktig dålig kombination vore att räntorna sticker iväg samtidigt som skatteintäkter och statsbidrag stagnerar.

De stora investeringarna i arenan har gjort att skolbyggen har skjutits framåt, vilket förvaltningschefen Christer Olofsson kommenterade i tisdagens YA: ”Men arenabygget tog så mycket resurser att vi inte mäktade med ett skolbygge också.”

Skulderna är något kommunen i dagsläget ändå klarar av hyfsat, mycket tack vare det låga ränteläget. Väntar gör de stora investeringarna i hamnen. Till skillnad från badhus och arenor, som är penningslukare från start till mål, är hamnflytten tänkt att generera inkomster och frigöra mark för bostadsområden. Således kan det betraktas som en företagsekonomisk investering. Med det följer också risker. Kassaflödet, intäkterna från rederierna, kan både överträffa och understiga förväntningarna.

Även om kommunalrådet Kent Mårtensson (S) säger sig vilja skydda skattebetalarna från risken, är den i slutänden alltid kopplad den ägare som satsar pengarna. Och ägare är Ystads kommun och dess invånare. En verklig riskspridning hade varit att önska, med privat kapital eller den spolade fusionen med Trelleborgs hamn.

Ystad kommun har god ekonomisk hälsa. Högkonjunkturen talar för att det ser ljust ut även de kommande åren. Men som liten kommun med ovanligt stora åtaganden och affärsrisker gäller det också att inte rusa iväg i rosa drömmar.