Nyttig mat kanske inte gör dig smart

Den medicinska studien om kost och studieresultat som gjordes av forskare vid Örebro universitet och Karolinska Institutet är därför ointressant, enligt Jonas Vlachos.

– Den ger ingen ny kunskap. I mina ögon är den helt fri från information, säger han.

Studien finner en koppling mellan folater, som finns i frukt och grönt, och höga skolresultat. Undersökningen publicerades i den ansedda medicintidskriften Pediatrics.

Media har rapporterat flitigt om dess slutsatser. Rubriker som ”Grön mat ger höga betyg” och ”Här är maten som gör dig smart” har förekommit.

De slutsatserna kan inte dras, enligt Jonas Vlachos. Han avfärdar studien med att barnens sociala bakgrund påverkar både kostvanor och skolresultat. Det går inte att säga om ungdomar har bra betyg för att de äter bra, eller om de äter bra för att de har bra betyg.

Det studien visar är att det finns en koppling mellan studieresultat och kost, men det är ingenting nytt, menar han.

Anita Hurtig-Wennlöf vid Örebro universitet som är en av forskarna bakom studien håller inte med.

– Jag är jätteförvånad över kritiken, säger hon.

– Vi har aldrig hävdat att vi har funnit ett orsakssamband. Vi säger ju bara att vi finner ett samband mellan kost och studieresultat, säger hon.

Det nya med studien är att man har funnit en koppling mellan folater och skolresultat, berättar Anita Hurtig-Wennlöf. Därmed består kopplingen mellan kostvanor och betyg.

Hon tycker att medias rapportering av studien är något förenklad. Men att läsa hela medicinartikeln ger en mer nyanserad bild.

– Dagspressen har ju sin vilja, säger hon.

Jonas Vlachos tycker att det är problematiskt att medierapporteringen är så okritisk. Han ifrågasätter även ett pressmeddelande som gick ut genom Örebro universitet.

Anita Hurtig-Wennlöf tycker inte att de borde ha varit tydligare gentemot media och allmänhet med vad resultatet visar.

– I pressmeddelandet som vi har godkänt står det att det är en tvärsnittstudie. Av det framgår det att vi inte har tittat på ett orsakssamband.

Borde ni ha varit tydligare med det i pressmeddelandet och gentemot media?

– Nej, den kunskapen måste ingå i en vanlig journalistisk högskoleutbildning.

– Vi har rapporterat våra observationer med de variabler vi har tillgång till och Pediatrics har funnit det intressant. Sedan är det upp till läsaren att kritiskt granska.

Anita Hurtig-Wennlöf säger att de har tittat på barnens sociala bakgrund. Man vet redan att moderns utbildning är den viktigaste kopplingen till barnens betyg.

– De socioekonomiska faktorerna är inte den svagaste länken. Det är ett område för exempelvis nationalekonomer, säger hon.

Hon säger att det alltid går att göra mer. Istället har man fokuserat på neurofysiologiska orsaker bakom betyg och kost.

Jonas Vlachos forskar själv kring skolresultat och hur de kan förbättras. Han tycker att forskarna borde ha tagit större hänsyn till barnens sociala bakgrund.

– De hade kunnat ställa fler och utförligare frågor om hemmiljön och familjens situation, hur många böcker som finns hemma, om de läser ofta och så vidare.

– Tillexempel finns det ett positivt samband mellan studieresultat och barn som plockar blåbär. Men det betyder inte att betygen kommer att förbättras om barnen börjar plocka blåbär.

Jonas Vlachos säger att den felaktiga analysen av den här studien inte får några långtgående konsekvenser. Men om lika låga krav ställs på annan medicinsk forskning kan det bli riktigt illa.