Kliver upp på barrikaderna

Att glömma Lars Milberg är inte så lätt. Själv har han ett hästminne. Lars- Erik Forsgård glömmer honom nog aldrig. Aktiespararnas förr-förre vd Forsgård som tillsammans med sin slagfärdige chefsjurist, Lars Milberg, fick denna intresseorganisation att växa sig stor och mäktig.

När jag söker på namnet Lars Milberg i Affärsdatas textarkiv får jag 1 030 träffar. You got the picture? Aktiespararnas utförslöpa med kraftigt medlemsras skedde parallellt med ett högljutt och offentligt bråk mellan Lars Erik Forsgård och Lars Milberg om vem som skulle ersätta Forsgård som vd och vem som samtidigt skulle bli ordförande i Aktiespararna.

För det ville Forsgård bli. Men det tyckte inte Milberg, som sa att det gick stick i stäv med vad Aktiespararna själv pläderade mot på alla bolagsstämmor, nämligen att det var högst olämpligt att en vd kliver över som styrelseordförande i samma bolag.

Det skar sig förstås. Ordentligt. Inför öppen ridå. Lars Milberg hade tidigare uppfattats som påläggskalv till vd-posten. Inte tal om nu. Han drog det kortaste strået och åkte ut.Året var 2005. Även Forsgård lämnade sedermera organisationen, med pensionärsstatus.

Runt Lars Milberg blev det ovanligt tyst. Att han någonstans låg och slickade såren var väl ganska självklart. Men var? Så plötsligt dyker han upp igen, i Aktiespararna, nu som nybliven advokat och nyinvald i styrelsen. Tala om revansch. Sedan ger han ifrån sig ett livstecken från Ystad av alla ställen på jorden. Lars Milberg har som sagt både gott minne och definitivt sinne för sociala kontakter. Datum för vårt sammanträffande på skandalbolaget Parcons bolagsstämma i Helsingborg var – för att vara exakt – fredagen den 26 juni 1987. Kul att bli oväntat uppraggad 22 år senare.

Så visst, jag nappade på inviten "Ska vi ses?" Min första fråga var självklar: Vad i herrans namn gör du i Ystad?

– Jo jag har sedan juli förra året egen advokatbyrå i stan. Jag har naturlig koppling till den här regionen. Min släkt på mors sida kommer från Ystad och jag har alltid varit här på lediga stunder. Det var den 51:a sommaren i Ystad i år.

– Jag köpte min mors föräldrahem för 26 år sedan, ett gathus som varit i familjens ägo i tre generationer. Det föll sig därför naturligt att övertaYstadadvokaten Kurt G Holms advokatkontor när han beslöt sig för att gå i pension.

Det var alltså i Ystad som Lars Milberg slickade sina sår.

– Jag hämtade mig efter ett halvår, säger han som avslut på det samtalsämnet. Lars Milberg har inte oväntat specialiserat sig inom bolagsrätt, börsrätt och värdepappersrätt. Men arbetar också som skiljeman i skiljenämndsförfarande.

– Jag ägnar mig åt juridik med siffror kan man säga, säger Milberg, som den dagen vi träffas är iklädd rosa skjorta uppknäppt i halsen och med mörkblå, lika lättsamt uppknäppt kavaj, av gott märke. Han kunde smälta in lika väl in i mängden på krogen Sturehov på Stureplan, som han lyser som en fyrbåk på lunchrestaurangen på gågatan i Ystad. Någon dag senare när bild ska tas har han klätt om till mer strikt advokatstuk.



Varför etablerade du dig i en liten landsortsstad, och inte på Stureplan i Stockholm?

– Mitt mottagningskontor ligger faktiskt vid Stureplan. På det sättet får jag det bästa av båda världarna. Jag får in ärenden i Stockholm och kan arbeta med dem i Ystad. Jag ser också en möjlighet att hjälpa Ystadsföretag i Stockholm.

– Det var ingen av mina tonårsbarn som var särskilt förtjusta i tanken att lämna Stockholm. Dessutom har min fru ett jobb med uppdrag norrut i landet, från Stockholm räknat. Det är istället jag som pendlar upp och ner. Tre–fyra dagar i Ystad mitt i veckan och resten av tiden i Stockholm . Det fungerar alldeles utmärkt, tycker han.

På min fråga om det finns tillräckligt stort kundunderlag för hans nischade kompetens i en inte särskilt bolagstät region svarar han:

– Ystad är väldigt intressant för en advokat i dag. Intressanta företag i omgivningen, sammanslagning av tingsrätterna i Trelleborg och Simrishamn till Ystad och en åldersstruktur hos advokatkåren som gör att det behövs en återväxt.

Att prata med Lars Milberg går lika geschwindt som för 20 år sedan. Han är fortfarande duktig på att langa in serve-ess med ord och delar glatt med sig av en sann historia i genren bordskonversation: Efter en lång måltid då bordsherren talat om sig själv i två timmar frågar han lite förstrött sin bordsdam: och vad sysslar din man med då? Vi skrattar båda glatt åt denna inte ovanliga situation. Kvinnors kompetens har han själv inte svårt att se. Aktiespararnas prekära läge bekymrar Lars Milberg. Förbundet har svårare att behålla även unga medlemmar än tidigare. Han ser allvarligt på medlemsraset, en halvering sedan 2000, men är ännu mer oroad över organisationens lobbyfunktion.

– Medlemstalet har minskat dramatiskt, men det som är allvarligare är att Aktiespararnas ställning som intresseorganisation har försvagats.



Vad kan du som styrelseledamot göra för att vända utvecklingen?

– Det är ingen quick-fix. Att fylla medlemsskapet med attraktivt innehåll, att synas på barrikaderna och att göra nytta bör dra till sig nya medlemmar.

Den mansdominerade organisationen är också ett problem.

– Det är egentligen märkligt att det har varit en dominans av äldre medelålders ilokalavdelningarna. Men så ser det nog ut även på andra håll i föreningslivet. Kvinnor är oftast mycket bättre på aktiesparande när det gäller synenpå risktagande.

– Jag kan bara uppmana allt fler kvinnor att själva engagera sig. Ibland kan man inte sitta och vänta på att bli uppbjuden, utan man måste själv bjuda upp, konstaterar Lars Milberg.