KI: Välfärden klaras utan skattehöjningar

Ekonomi/Politik Artikeln publicerades
Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar finansdepartementets nya analys av behoven i välfärden.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar finansdepartementets nya analys av behoven i välfärden.

Den åldrande befolkningen gör att välfärden behöver 90 miljarder mer, enligt regeringen.

Pengarna finns, enligt Konjunkturinstitutet.

Livslängden har ökat till i snitt 83 år och antalet återstående hälsosamma år efter 65 har lyft i Sverige. Vi toppar denna liga bland OECD-länderna, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

– Det är framför allt 40-talistkullarna som blir lite äldre.

Det är det positiva. Men det kostar. Välfärden behöver byggas ut, med mer resurser och personal. Rekryteringsbehovet under kommande år beräknas till 80 000 personer. Fram till 2026 behöver över hälften av dem som får jobb välja de här yrkena. 560 nya äldreboenden och 75 nya vårdcentraler behövs för att täcka behoven av vård och omsorg, enligt finansdepartementets kalkyler.

90 miljarder saknas

För att klara det behövs 90 miljarder kronor ytterligare i en nivåhöjning, eller i runda slängar 10 000 kronor per svensk, fram till 2026 för att bevara dagens kvalité i vård och omsorg med dagens skattenivåer. Något utrymme för skattesänkningar finns inte, enligt Magdalena Andersson.

TT: Behövs skattehöjningar?

– Det återstår att se, det behöver vi titta på framöver, säger Andersson.

Kommunsektorns intresseorganisation SKL och dess ordförande Anders Knape (M) delar regeringens bedömning, och att det är gemensamt ansvar för staten, kommunerna och regionerna. Också Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson har samma åsikt, att kommuner och regioner står inför stora utmaningar framöver.

– Men det gäller att prioritera ännu bättre. Vi måste våga säga nej om vi ska prioritera de viktigaste kärnuppgifterna i välfärden, säger hon och nämner ineffektiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder och byggsubventioner som saker som kan tas bort.

Finansierar sig självt

Statliga Konjunkturinstitutets generaldirektör Urban Hansson Brusewitz pekar på att kalkylen är i underkant. Det behövs förmodligen mer, enligt myndighetens egna beräkningar. Å andra sidan är det ingen fara på taket. Om regeringen inte gör några andra prioriteringar under perioden så skapas automatiskt överskott i de årliga statliga budgetarna på i storleksordningen de nödvändiga tillskotten, med oförändrat skatteuttag, enligt Hansson Brusewitz.

Fast Socialdemokraternas ungdomsförbund går längre.

"Svensk politik kan inte handla om att med nöd och näppe upprätthålla dagens bristande kvalité i välfärden. Magdalena Andersson borde vara tydlig och ärlig med att skatterna måste höjas för de rikaste om vi ska ha råd att trygga välfärden", skriver SSU-basen Philip Botström i en kommentar till TT.

Jobbigast på landsbygden

Och att det behövs mer pengar till kommunerna framöver för att klara välfärden, verkar de flesta vara överens om. Både Svantesson och finansministern ser att många mindre kommuner, som kanske har de tuffaste utmaningarna, har svårt att höja skatten ytterligare.

Andelen invånare över 80 år skiljer sig åt mellan olika delar i landet, vilket gör att storstäder måste hjälpa glesbygden att hantera problemet, enligt Andersson och pekar på översynen av skatteutjämningssystemet.

– I landsbygdskommuner kommer mer än tio procent att vara över 80 om tio år, i storstäderna kommer det vara fem procent, säger finansministern.

Rättad: I en tidigare version angavs fel medellivslängd samt ett fel angående finansieringsbehovet.

Fakta

Fakta: Försörjningsbördan ökar

För att bibehålla dagens standard i välfärden kommer det att saknas 90 miljarder kronor i kommuner och landsting fram till 2026. Den summan är utöver de 20 miljarder kronor som redan intecknats i januariavtalet, uppgörelsen mellan regeringen och C och L.

Orsaken till det extra behovet är framför allt vi blir äldre – försörjningskvoten ökar. I dag går det ungefär 75 personer i den icke arbetsföra befolkningen (0–19 respektive 65+) på 100 arbetande. 2030 kommer den andelen ha stigit till 80.

Källa: Regeringen

Visa mer...