Europas utmaningar avgör EU-valet

Nu drar EU-valrörelsen igång på allvar. Tjugo svenska politiker ska utses och ta plats bland totalt 751 ledamöter i EU-parlamentet.

För väljarna är det inte lätt att bedöma vilken skillnad de olika svenska kandidaterna kan göra i Bryssel.

En orsak är att de ingår i europeiska partigrupper i EU-parlamentet. Och det är i förhandlingar mellan partigrupperna som parlamentets beslut utformas.

Men i EU-valkampanjerna på hemmaplan hörs inte mycket om vad de europeiska partigrupperna står för.

– Som väljare är det nog något man ska intressera sig för. Partierna själva är inte alltid så intresserade av att betona det, säger Göran von Sydow, chef för forskningsinstitutet Sieps.

Migrations- och asylpolitiken är en av de stora debattfrågorna i EU. EU-medborgarna rankar dessutom migration som den tredje viktigaste frågan inför valet, enligt EU-kommissionens opinionsmätning Eurobarometern.

EU-ländernas regeringar har hittills misslyckats med att enas om en gemensam asylpolitik och om ett system för att fördela asylsökande mellan sig.

Framförallt Ungern vägrar gå med på att EU ska bestämma hur många asylsökande ett land ska ta emot.

En bred majoritet i EU-parlamentet har dock ställt sig bakom de lagförslag som lagts fram. Där ingår den största partigruppen, kristdemokratiska EPP, och den i dag näst största, socialdemokratiska S&D.

Men det är oklart vad som händer med lagförslagen framöver och en ny majoritet efter EU-valet kan dra tillbaka sitt stöd.

En annan stor fråga är medborgarnas säkerhet. Under det senaste halvåret har dock kampen mot terrorism sjunkit från andra till femte plats på européernas prioriteringslista, enligt Eurobarometern.

EPP, där M och KD ingår, betonar säkerhetsfrågor i sitt europeiska valmanifest. EPP vill till exempel snabba på förstärkningen av EU:s gränspolis med 10 000 poliser. EU-länderna och EU-parlamentet har enats om en tidsplan till 2027.

EPP vill också koppla samman alla Europas säkerhetsdatabaser.

Ytterligare en stor fråga är klimathotet. Den har stigit till tredje plats på EU-medborgarnas lista och är högst på svenskarnas, enligt Eurobarometern. I de europeiska valmanifest som presenterats tar klimatpolitiken relativt stor plats.

EU måste göra mer för att leva upp till det globala klimatavtalet från Paris. Partierna skiljer sig dock åt i hur tuffa klimatåtgärder de vill genomföra, om de ska vara bindande för länderna och hur stor hänsyn som ska tas till industrin.

De Gröna vill till exempel att medlemsstater ska tvingas att höja skatter på fossila bränslen och kan tänka sig miljöskatter på EU-nivå.

Ekonomin och ungdomsarbetslösheten är de två allra viktigaste valfrågorna för EU-medborgarna.

På det ekonomiska området är en återkommande stridsfråga den fria rörligheten på EU:s inre marknad kontra löntagarnas sociala rättigheter och villkor.

Till exempel har Frankrikes president Emmanuel Macron föreslagit en minimilön i EU för att förhindra lönedumpning.

De europeiska socialdemokraterna vill ha ett förbud mot social dumpning och bindande regler för löntagares sociala rättigheter. De föreslår också en europeisk kompletterande arbetslöshetsförsäkringsmekanism.

Även globaliseringen skapar spänningar i EU. Det finns de som vill skydda europeiska företag och jobb, medan andra oroar sig för ökad protektionism. EU-parlamentet måste godkänna EU:s handelsavtal, men har också informella vägar för att påverka innehållet i de avtal som EU-kommissionen förhandlar fram.

Flera av de EU-positiva partigrupperna försöker engagera väljarna genom att varna för högerpopulister och nationalister.

Sådana partier har haft framgångar i nationella val och även hamnat i regeringsställning.

– Många mainstream-partier upplever det som ett hot mot hela EU:s existens, säger Göran von Sydow.

Men även om EU-kritiska högerpopulister och nationalister ser ut att få framgångar i EU-valet, tyder inget på att de kan få majoritet. Dessutom är dessa partier splittrade och har historiskt haft svårt att samarbeta.

En valframgång kan ändå ändra maktbalansen i EU-parlamentet och tvinga fler partier att samarbeta. I dag räcker det ofta med att socialdemokraterna i S&D och högerpartierna i EPP kommer överens för att avgöra en fråga.