"För lite nytta med höghastighetsbanor"

Planerna på nya stambanor för höghastighetståg på sträckorna Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö har inte väckt någon entusiasm hos huvudstadens handelskammare. I en färsk rapport, med titeln Nej till högkostnadståg, radar näringslivsorganisationen upp sina motargument. Dit hör restider som bara kortas marginellt och att den norra landsändan inte berörs av satsningen. Handelskammaren varnar också för att passagerarprognoserna för banorna kan vara uppblåsta.

Handelskammaren sätter också frågetecken för klimatvinsten. Den tekniska utvecklingen går så snabbt att andra fordonsslag kan vara klimatneutrala i slutet på detta sekel, det vill säga när höghastighetsbanorna betat av sin klimatskuld i form av utsläpp under byggandet. Självkörande elbilar och elflyplan finns redan runt hörnet, påpekar handelskammaren i sin rapport.

Kostnaden för höghastighetsbanorna har uppskattats till 230 miljarder kronor. Men kapacitetsbristen på spåren går att åtgärda på klokare sätt, säger Handelskammaren och föreslår bland annat högre banavgifter, längre tåg och ytterligare utbyggnad av Västra och Södra stambanorna, utöver de som redan är planerade.

På handelskammarens alternativa investeringslista finns också tunnelbana mellan Malmö och Köpenhamn och dubbelspår mellan Göteborg och Oslo.

Handelskammaren vill också se en ny östlig väg- och spårförbindelse under Saltsjön och Djurgården i Stockholm, dubbelspår längs Ostkustbanan mellan Gävle och Sundsvall och byggandet av Norrbotniabanan mellan Skellefteå och Luleå. Slutligen lägger handelskammaren tre miljarder kronor på en statlig subvention till 150 000 laddstolpar över hela landet.

Rättad version: Stryker felaktiga uppgifter om var dubbelspår föreslås.