Frågetecken kvar om miljarder till försvaret

Försvar Artikeln publicerades
Överbefälhavare Micael Bydén känner sig trygg i ur Försvarsmakten har räknat på försvarsberedningens förslag. Arkivbild.
Foto: Anders Wiklund/TT
Överbefälhavare Micael Bydén känner sig trygg i ur Försvarsmakten har räknat på försvarsberedningens förslag. Arkivbild.
Beatrice Ask (M) vill att regeringen återinkallar försvarsberedningen. Arkivbild.
Foto: Naina Hel n Jåma/TT
Beatrice Ask (M) vill att regeringen återinkallar försvarsberedningen. Arkivbild.

Försvarspolitikerna undrar fortfarande hur Försvarsmakten kommit fram till att det saknas uppemot 55 miljarder kronor för att försvaret ska nå den styrka som försvarsberedningen önskat sig på tio års sikt.

Niklas Karlsson (S), vice ordförande i försvarsutskottet, säger att det ännu är lite svepande och otydligt hur det kan skilja sig så mycket mellan det som försvarsberedningen angav som kostnad i våras för att stärka försvaret och det som Försvarsmakten och överbefälhavaren Micael Bydén anser att miljarderna räcker till.

– Men det blir lätt fokus på skillnaderna nu, vi får inte glömma bort att det vi står inför är enorm tillväxt av försvaret, den största sedan 1940-talet, säger Karlsson efter det att ÖB har varit i riksdagen och presenterat sin analys.

Öka kraftigt

Försvarsberedningen, där alla riksdagens partier satt, levererade i våras sitt förslag om hur försvaret ska stärkas långsiktigt, med tyngdpunkt på åren fram till 2025. Beredningen angav att förmågan, och därmed budgeten, måste upp kraftigt. Beredningen värdesäkrade sina förslag, det vill säga angav att de skulle räknas upp i takt med inflation, löner och andra kostnader. Den räknade också med att tillskott försvaret fick i budgeten från M och KD för 2019, 2020 och 2021 skulle kunna användas för satsningar enligt beredningens förslag.

Men utifrån det besked Försvarsmakten fick från regeringen i samband med budgetpropositionen i höstas, har ÖB utgått från att höjd måste tas för att rymma ökade löner och andra löpande kostnader. Och pengarna som anslogs i M-KD-budgeten används till att klara åtaganden som redan gjorts.

– Det vore fel av oss att lägga investeringar och verksamhet som vi inte har finansiering för, säger Micael Bydén.

– Det är olika antaganden om hur man hanterar ekonomin. I det underlag vi har står jag stadigt i vår uppfattning, sedan kan man ha olika uppfattningar och det kan vara missförstånd, säger Bydén men påpekar att arbetet gjorts i nära samarbetet med Ekonomistyrningsverket.

Bör återinkallas

Moderaterna och Kristdemokraterna håller fast vid kravet att regeringen bör återinkalla försvarsberedningen.

– Jag tror att det är helt nödvändigt. Försvarsministern säger, har jag hört, att det skulle vara en omväg, men jag delar inte den uppfattningen, säger Beatrice Ask (M), ordförande i försvarsutskottet.

– Det är så stora skillnader mellan Försvarsmaktens analys och det försvarsberedningen föreslog, fram till 2025 täcker man bara hälften av det vi tänkt oss i beredningen, säger Mikael Oscarsson (KD).

Sverigedemokraterna vill avvakta nästa möte som riksdagspartierna ska ha med försvarsministern om en vecka, för att ta kunna ta ställning i fråga om återinkallad försvarsberedning. Centern och Liberalerna säger sig vara öppna för att kalla in beredningen.

Fakta

Fakta: Detta har hänt

Försvarsberedningen lade i maj fram sin rapport "Värnkraft".

I den föreslogs en ny krigsorganisation från 2021.

Den beräknades vara fullt genomförd i slutet av perioden 2026–2030

Förslagen beräknades kräva en försvarsbudget på 84 miljarder 2025. Budgeten är i dag på 54 miljarder.

Regeringen, Centern och Liberalerna är överens om att trappa upp anslagen till 84 miljarder 2025.

Riksdagen ska nästa år besluta om försvarspolitiken för 2021–2025.

Försvarsmaktens analys är ett viktigt underlag.

Visa mer...