Hotade människosläktingar blir allt fler

Gorillainventeringen är den mest omfattande som någonsin gjorts i Bwindiparken i Uganda, en av ett fåtal platser där arten finns. I stället för att räkna varje individ har gorillornas avföring undersökts för att på så sätt undvika att räkna samma individ flera gånger.

Resultatet visar på en positiv tillväxt – från 400 gorillor för åtta år sedan tros nu 459 individer finnas i Bwindiparken. Tillsammans med Virungabergets 604 gorillor är alltså världens totala population av bergsgorillor numera uppe i 1 063 individer.

– Forskningsmässigt är det här en stor framgång. Nu har vi en väldigt säker uppskattning, säger Allan Carlsson, Världsnaturfondens Afrikaexpert.

Enligt honom finns det flera samverkande faktorer bakom utvecklingen. Bland annat har länderna där gorillorna finns arbetat aktivt med naturvård för att värna artens livsmiljö. Minst lika viktigt har dock varit att involvera lokalbefolkningen, säger Allan Carlsson. Genom att engagera den i turismen kring gorillorna blir den en naturlig del av arbetet med att bevara arten.

– Naturvård fungerar inte om man har dåliga grannar. Genom att vända deras synsätt har befolkningen fått andra typer av inkomster, från ekoturismen, något som har varit väldigt viktigt.

Inventeringen bekräftar också bergsgorillans status som den enda art av människoapa som växer. Populationen av till exempel orangutanger och schimpanser minskar och hoten är i mångt och mycket de samma: krympande livsmiljöer. Världens befolkning växer på bekostnad av världens regnskogar där flera av arterna finns.

Och även om antalet bergsgorillor ökar på kort sikt innebär de successivt minskade levnadsytorna att den positiva tillväxten har ett tak, enligt Allan Carlsson.

– Så här är det för många djurarter. De lever på öar i ett landskap av mänsklig aktivitet och det kan vi inte riktigt lösa. Därför kommer vi framöver titta på bärkraften i de här skogsområdena, det vill säga hur många gorillor det går att få in.