Förändringar väntar lärarutbildningarna

Utbildning Artikeln publicerades
Antalet antagna till lärarutbildningar.
Foto: Ingela Landström/TT
Antalet antagna till lärarutbildningar.

Trots lärosätenas försök att locka fler till lärarutbildningarna minskade antalet antagna i höst. Till hälften av utbildningarna rådde ingen konkurrens alls om platserna.

Enligt högskoleminister Matilda Ernkrans (S) är det nödvändigt med förändringar.

Lärarutbildningarna, som funnits i sin nuvarande form sedan 2011, har ännu inte blivit några magneter på lärosätena. Statistik som Universitets- och högskolerådet (UHR) tagit fram åt TT visar att det totala antalet antagna till alla typer av lärarutbildningar minskade till 13 831 denna höst, från förra höstens 13 995. Minskningen är marginell, men problemet är att det behövs en mycket stor ökning i stället.

Behovet är så stort som 23 700 nya lärarstudenter årligen, har Skolverket och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) bedömt. Årets tillskott (inklusive vårantagning, minus antagna som aldrig dyker upp) kan skattas till cirka 15 000. Det saknas alltså mer än 8 000 nybörjare.

– Vi ser att antalet nybörjare på lärarutbildningarna har legat stabilt de senaste tre åren. Höstens antagningssiffror indikerar i stort sett samma nybörjartal i år, säger Fredrik Svensson, senior utredare vid UKÄ.

Ingen konkurrens

UHR:s sammanställning visar också att hälften av höstens alla lärarutbildningar inte fick några reserver. Alla behöriga sökande till dessa kom alltså in utan konkurrens. Men svag konkurrens, och därmed möjlighet att komma in på låga meritvärden, ökar risken för avhopp. Det är ett välkänt problem på framför allt ämneslärarutbildningarna.

Studier varvade med arbete på skola är ett av flera försök att locka fler till lärarutbildningen – och att fullfölja den. Möjligheten att komplettera tidigare examen med pedagogik (KPU) till en lärarexamen är en annan. Men det förväntade lyftet har alltså uteblivit. Men Matilda Ernkrans vill inte tala i termer av misslyckande.

– Vi ska komma ihåg att vi ligger på historiskt höga nivåer när det gäller antalet antagna. Men det är absolut så att vi behöver ännu fler som väljer lärarutbildningen, säger hon.

Under mandatperioden ska lärarutbildningen reformeras, enligt en av punkterna i januariavtalet. Den utfästelsen har mötts med viss tvekan från universiteten och högskolorna, som känner behov av arbetsro för att få alla nya initiativ att sätta sig.

– Det är inte nya reformer och detaljreglering som behövs, säger Maria Jarl, rektorsråd vid Göteborgs universitet och ordförande Lärarutbildningskonventet.

Men lärosätena får räkna med förändringar, enligt Matilda Ernkrans.

– Vi är överens i januariavtalet om att vi ska reformera och förbättra lärarutbildningarna, men vi är också överens om att det ska göras klokt. Fokus är att fler kan läsa och klara av lärarutbildningen. Allt eftersom vi kan ge besked hur detta landar kommer vi att göra det, men jag vill signalera att vi ska behålla det som fungerat bra.

L vill se skärpning

I januariavtalet nämns bland annat skärpta antagningskrav (krav på högre betyg) för blivande lärarstudenter. Men följden kan bli att flertalet av dem som i dag är behöriga sorteras bort, har UHR varnat för. Liberalerna vill ändå se en skärpning, främst i antagningen till ämneslärarutbildningen.

– Vi måste gå vidare även om det på kort sikt skulle innebära att färre antas. Å andra sidan skulle signalen bli att utbildningen är exklusiv och därmed locka de verkligt motiverade, säger partiets utbildningspolitiska talesperson Roger Haddad.

Högskoleministern förutser också att skärpta antagningskrav införs.

– Vi tittar just nu på hur detta skulle kunna göras. Men jag vill vara tydlig med att huvudsyftet är att få ut fler lärare på våra skolor. Då måste vi balansera reformer om till exempel höjda antagningskrav med exempelvis lärarutbildningar över hela landet, goda möjligheter att studera var man än bor, säger Ernkrans.

I januariavtalets punkt om reformerad lärarutbildning nämns också mer lärarledd undervisning och stärkt koppling mellan teori och praktik. Det kräver i så fall höjda anslag till lärosätena.

– Budgeten (budgetpropositionen, reds anm) presenteras på onsdag. Då kommer vi ha svar att ge. Lärarutbildningen är väldigt central att fortsätta utveckla, säger Matilda Ernkrans.

 

Fakta

Fakta: Runt 14 000 antas varje höst

Denna höst minskade antalet antagna på lärarutbildningarna lite igen. Något trendbrott syns inte – antalet har pendlat kring 14 000 de senaste höstarna.

Statistiken omfattar utbildningar till förskollärare, grundlärare, yrkeslärare, ämneslärare, speciallärare och specialpedagog.

 

Hösttermin, årAntal antagna201513 895201614 023201714 184201813 995201913 831

Källa: UHR

Visa mer...

Fakta

Fakta: Runt 14 000 antas varje höst

Cirka 15 000 personer som antagits påbörjar också studierna, det vill säga registreras som nybörjare, på någon av lärarutbildningarna varje år (höst- och vårtermin).

Statistiken omfattar utbildningar till förskollärare, grundlärare, yrkeslärare, ämneslärare, speciallärare och specialpedagog.

ÅrAntal nybörjare2015/1615 0662016/1714 9012017/1814 878

Källa: UKÄ

Visa mer...

Fakta

Fakta: Runt 14 000 antas varje höst

Av de lärarutbildningar som erbjöds inför höstterminen hade 3 procent inga antagna alls – sökintresset fanns inte.

Hälften av utbildningarna hade noll reserver. Samtliga behöriga sökande till dessa utbildningar antogs, då det inte rådde konkurrens om platserna.

Bland alla ämneslärarutbildningar var andelen utan reserver 59 procent.

Källa: UHR

Visa mer...