Irakiska medlare till Iran och USA

Irak/Iran/USA Artikeln publicerades
USA:s president Donald Trump.
Foto: Evan Vucci/AP/TT
USA:s president Donald Trump.

Irak ska skicka medlare till Washington och Teheran, uppger landets premiärminister.

Samtidigt stegras ordkriget mellan presidenterna Donald Trump och Hassan Rohani, som fortfarande vägrar att sätta sig vid förhandlingsbordet.

De irakiska medlarna ska "lätta på spänningarna" mellan Iran och USA, och därmed undvika en konflikt mellan länderna i Mellanöstern, meddelar Iraks premiärminister Adel Abdul Mahdi på tisdagen.

Beskedet kommer sedan Irans president Hassan Rohani än en gång har nekat att sätta sig i samtal med Donald Trump, sedan USA uppmanat Iran att ta initiativ till förhandlingar "om och när de är redo".

Stegrande retorik

Den senaste krisen mellan Iran och USA kan härledas till att Trump i maj i fjol meddelade att landet drar sig ur det så kallade kärnenergiavtalet från 2015.

Spänningarna steg ytterligare när Trumpadministrationen i april i år stämplade Irans revolutionsgarde som en terroristorganisation, vilket fick Iran att slå tillbaka med samma mynt och kalla amerikanska trupper i regionen detsamma.

Anklagelserna har sedan dess haglat mellan ledarna i en rasande takt. Det senaste hotet utdelades av Donald Trump i måndags, då han twittrade att Iran kommer att förgöras om de attackerar USA:s intressen.

President Rohani svarade på tisdagen med ett enkelt konstaterande i ett tv-sänt tal: "Vi viker oss inte för mobbare".

Utrikesminister Mohammad Javad Zarif säger till mediebolaget CNN att USA spelar ett farligt spel.

– Det kommer att bli smärtsamma konsekvenser för alla om det blir en eskalering mot Iran, säger han.

"Mycket troligt"

USA:s utrikesminister Mike Pompeo har också anklagat Iran för att ligga bakom förra veckans drönarattacker mot saudiska oljeanläggningar utanför Förenade arabemiratens kust.

– Med alla de regionala konflikter som vi har sett under det senaste årtiondet, och utförandet av dessa attacker, är det mycket troligt att Iran ligger bakom, säger Pompeo till reportrar på tisdagen.

FN:s talesperson har öppet vädjat om att retoriken mellan dem skruvas ned.

Pompeo, tillförordnade försvarsministern Patrick Shanahan och försvarschefen general Joseph Dunford informerade på tisdagen delar av kongressen om läget i Iranfrågan. Efteråt sade demokraten Eliot Engel, ordförande i representanthusets utrikesutskott, att de tre gav intryck av att vilja dämpa retoriken.

Men Shanahan sade att USA lyckats avvärja möjliga attacker i regionen genom att avdela trupper dit, men han tillade:

– Det här handlar om avskräckning, inte om krig.

Republikanen Lindsey Graham, ordförande i senatens justitieutskott, uppger att en del av informationen gick ut på att den senaste tidens attacker mot fraktfartyg och oljeledningar koordinerats av den iranska regeringen.

Trigga i gång krig

Fångat i mitten av ordkriget växer nu en oro i Irak, som härjats av konflikter i två årtionden, för att landet ska dras in i vad som alltmer börjar lukta som en nära förestående konfrontation.

I söndags utsattes ett bostadsområde i Iraks huvudstad Bagdad, där inflytelserika regeringspersoner bor, för en bombattack som ingen har tagit på sig ansvaret för. Ingen rapporterades ha dödats.

Attacken fick analytiker att antyda att det finns krafter i Irak som vill trigga i gång ett krig mellan Iran och USA.

– Det finns de som vill bekämpa Iran med andra människors vapen, och de som vill bekämpa USA på samma sätt, säger den irakiska politiska analytikern Essam al-Fili.

Teorierna handlar främst om Iraks shiamuslimska miliser. Men flera av dem har förnekat inblandning i attentatet. Den paramilitära allians som bekämpade terrorgruppen IS i Irak, Hashed al-Shaabi, pekar i stället fingret åt Israel.

Fakta

Fakta: Iranavtalet

Kärnenergiavtalet JCPOA undertecknades 2015 av Iran och vad som kallas "P5+1" – det vill säga de fem ständiga ledamöterna i FN:s säkerhetsråd (USA, Frankrike, Storbritannien, Kina och Ryssland) samt Tyskland.

Avtalet gav insyn i Irans atomenergiprogram, för att undvika att landet utvecklar kärnvapen, samtidigt som detta bantades kraftigt. I utbyte skulle internationella ekonomiska sanktionerna mot Iran hävas.

Den 8 maj 2018 beslutade USA:s president Donald Trump att lämna avtalet.

Visa mer...