Madeleine Brandin: Sopor som skitiga affärer

Gästkrönika ,
Madeleine Brandin
Foto: Claes Nyberg
Madeleine Brandin

Sopor har blivit en handelsvara. Länder i Sydostasien vill inte längre ta emot rika länders osorterade plastskräp. Ni får skräpet tillbaka!

Det finns en skuggvärld vi inte känner till. Du köper ett nytt kylskåp, det gamla tas i retur. Men vad händer sen? Butiken ställer det på gården och nästa morgon är det puts väck, borta. En omfattande handel med uttjänt elektronik äger rum i skuggan. Containrar och fyllda skåpbilar skickas ut över hamnarna i Trelleborg, Ystad och Malmö.

De kan kosta 30 000 kronor att skicka och sen köps innehållet för 300 000 av handlare i Ghana och Nigeria. Kriminella handlar med knark och vapen, men också med avfall (Sydsvenskan 29 maj). Länsstyrelsen har kartlagt att 130 lastbilar fyllda med illegalt avfall lämnar via sydsvenska hamnar varje dygn. Därtill kör 67 proppfulla lastbilar över Öresundsbron. Risiga bilar som inte klarar besiktningen ska skrotas i Sverige. Men då de kan vara värda 25 000 kronor i Afrika exporteras de ut olagligen. Enligt polisens nationella avdelning (Noa) gör miljöinspektörer i Malmö en berömvärd insats med uppsökande tillsyn hos oseriösa bilskrotar och avfallslager.

Vi byter ut funktionsdugliga mobiltelefoner och datorer efter bara ett par år. Elektronikavfall från EU-länder säljs till afrikanska länder. (Dokumentär Kunskapskanalen 29 maj). Barn och ungdomar bor på sopberg under eländiga förhållanden De tjänar småpengar på koppartråd, som de får fram genom att bränna bort plasten runt kablarna. De får brännskador och andas in giftiga kemikalieångor. Det visades också hur unga människor lagade gamla datorer och teveapparater i verkstäder, de lödde samman kretskort och kopplade ihop sladdar till fungerande apparater.

Illegal avfallshantering av elektronikskräp är inte bra. Återvinning och återbruk är bra. Det finns företag som sysslar med Fairtrade recycling. Uppfinningar som miljövänligt separerar plast från metaller i stället för att elda upp den är ett exempel. Det är stora hälsoproblem kopplade till elektronikskrot i Pakistan, samtidigt som hanteringen försörjer tusentals människor, slår en forskningsrapport från KTH fast. Små medel skulle göra stor skillnad, som handskar och munskydd.

Malaysia har tröttnat på att vara världens gemensamma soptipp. Flera tusen ton plast kommer att skickas tillbaka till länderna i väst som sänt dit förorenat skräp som inte går att återvinna. Det är sådan plast vi ser skvalpa i haven.

Det finns fler miljöfrågor än klimatet. Arbetsmiljö är en sådan. När våra gamla kylskåp och telefoner saneras utan regler och kontroll bidrar vi till att människor far illa. Vi själva och EU och FN har frågan högt på agendan. Det är trots allt hanterbara frågor. Malmös tillsyn är ett gott exempel.

Madeleine Brandin

arkitekt och författare bosatt på Söderslätt