Depression i unga år kan prägla vuxenlivet

Hälsa
Andelen barn och unga som mår psykiskt dåligt fortsätter att öka. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Andelen barn och unga som mår psykiskt dåligt fortsätter att öka. Arkivbild.

Unga som tidigt i livet drabbas av depression eller ångest riskerar att få långvariga problem och hamna utanför arbetslivet. Därför är det så viktigt att samhället satsar på såväl tidig hjälp som uppföljningar, enligt Socialstyrelsen.

Den psykiska ohälsan fortsätter att öka bland barn och ungdomar. Flickor drabbas i högre grad än pojkar. Trots att allt fler får vård och behandling fortsätter köerna att växa, konstaterar Socialstyrelsens i sin .

Myndigheten kan nu också för första gången visa att depression och/eller ångestsyndrom i tidig ålder riskerar att följa med den drabbade länge och påverka hela vuxenlivet. Hela 30 procent av de ungdomar som fick diagnosen depression eller ångestsyndrom 2008 behövde fortfarande vård tio år senare. Drygt hälften åt fortfarande medicin.

Hamnar utanför

Det i sin tur minskar möjligheten att leva ett självständigt vuxenliv. Av dem som drabbades av psykisk ohälsa tidigt i livet stod nästan var fjärde utanför arbetsmarknaden tio år efter diagnostiseringen, visar långtidsuppföljningen. Och det innebär, förutom den drabbades lidande och svaga privatekonomi, stora kostnader för samhället.

– Ja, det kostar givetvis enormt mycket när unga människor har svårigheter att etablera sig. Och det blir kanske den viktigaste slutsatsen: att det är så viktigt att förebygga och tidigt upptäcka psykisk ohälsa, säger Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell.

Nätverk byggs

Socialstyrelsen går i rapporten inte in på vad som kan ligga bakom den ökande psykiska ohälsan, utan fokus har varit hur vården och behandlingen ser ut. Socialstyrelsen konstaterar att det skett en del, så till vida att en psykiatrisk primärvård för unga med lätta till medelsvåra psykiska besvär – första linjens vård – byggts ut. Men väntetiderna är fortfarande långa.

Olivia Wigzell lyfter därför också fram ett pågående utvecklingsarbete där nätverk byggs upp kring barn och unga som visar tecken på psykisk ohälsa.

– Det är en viktig satsning, där skolornas elevhälsa, kommunernas socialtjänst och hälso- och sjukvården samarbetar. Kan vi visa att det är bra och effektivt att gå in tidigt och samordnat tror jag att det tas vidare. Lägger man inte resurser på det förebyggande arbetet får det stora konsekvenser för den enskilde och samhället. Psykisk ohälsa är ett omfattande folkhälsoproblem och bör behandlas som det, säger Olivia Wigzell.

 

Fakta

Fakta: Psykisk ohälsa

Bland de unga har de självrapporterade psykosomatiska besvären (som huvudvärk, nedstämdhet och sömnsvårigheter) ökat. Bland 15-åringar uppger 60 procent av flickorna och 30 procent av pojkarna att de haft minst två besvär mer än en gång i veckan under det senaste halvåret, enligt Folkhälsomyndigheten.

Utbredningen av psykisk ohälsa avspeglas också i en ökande andel ungdomar och unga vuxna som fått recept på antidepressiv medicin. Bland pojkar (10–17 år) har andelen ökat från 854 per 100 000 invånare 2011, till 1 387 per 100 00 2017. Bland flickorna har andelarna ökat från 1 315 till 2 548 per 100 000 invånare.

Andelen 15–17-åringar som fått en depressions- eller ångestdiagnos inom barn- och ungdomspsykiatrin har ökat på följande sätt:

Pojkar: från 430 per 100 00 per invånare år 2006 till 1 591 per 100 000 år 2017.

Flickor: 1 217 per 100 000 år 2006 till 4 695 per 100 000 år 2017.

Källa: Socialstyrelsens rapport Utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom

 

Visa mer...