Nils-Eric Sandberg: Nazism och fascism – två vänsterrörelser

Gästkrönika Artikeln publicerades

De kallas ofta höger, men det stämmer inte.

Var nazismen en högerextrem rörelse? Ja, enligt 99 procent av all information i media. Och fascismen? Givetvis, enligt samma röster.

Studio Ett i statsradion handlade 10 juli om högerextremism. Nazism och fascism fick den stämpeln. Begreppet upprepades ungefär en gång i minuten.

Jag har inget emot en kritisk granskning av nazism och fascism, tvärtom. Frågan är bara: är ”högerextremism” en korrekt beteckning på de rörelserna? Mitt svar är ett bestämt nej.

Bli nu inte arg utan läs lugnt vidare. Jag har noga gått igenom den politiska idéhistorien.

Först fascismen. Statsministern kallade nyligen Sverigedemokraternas väljare för ”nyfascister”. Enligt hans idéhistoriska kunskaper har alltså antalet nyfascister ökat med 1 365 000 personer. En intressant förändring av det politiska landskapet.

Men en titt i idéhistorien visar att fascismen grundades av den franske filosofen George Sorel. Han publicerade 1906 en bok som hette ”Reflexions sur violence”, på svenska ”Reflexioner om våldet”. Där utvecklade han sin bisarra tanke om våldet som politisk metod. Men den idén hade han fått från marxismens klasskampsteori. Sorel var från början marxist. Så fascismen har marxistiska grunder.

Mina källor: Den österrikiska filosofen och ekonomen Friedrich Hayek utvecklar tanken i bland annat sin bok ”The Road to Serfdom”, som han tillägnade ”Socialister i alla partier”. Herbert Tingsten kom till samma slutsats i tre böcker: ”Demokratins seger och kris”, ”Den nationella diktaturen”, och ”Den svenska socialdemokratins idéutveckling”. Samma resonemang finner vi i ”Main Currents of Marxism”, av den polske filosofen Leszek Kolakowski, den sannolikt främste kännaren av marxismens teori och historia.

Och nazismen? Hitler var ingen högerman, han var en vänsterman. Nazism är en förkortning av ”nationalsocialism”. Hitlers parti hette NSDAP. Det vill säga ”Nazionalsocialistische Deutsche Arbeitar Partei”. Hitler var ingen högerman, i den meningen att han inte ville avskaffa privat äganderätt. Men han var vänsterman i den meningen att han ställde all privat verksamhet, alla privata företag, under statens kontroll. Han tillämpade i en extrem grad socialismens grundidé att flytta allt makt från medborgarna till staten. Varje medborgare var i princip statens egendom.

Nazismen var en socialistisk ideologi. Jag har diskuterat detta med Assar Lindbeck, som helt höll med. Hitler var också den som förde en mest konsekvent keynesiansk politik, enligt IMF.

Den som vill ha en mer aktuell bok hänvisar jag till den engelske statsvetaren Alan Ryan: ”On Politics”, ”Penguin Group” 2012.

Den gamla högern var konservativ och ville bevara samhället, inte slå sönder det. Hitler och Mussolini ville inte bevara utan förändra. De lyckades, på ett förfärande sätt. De hade inte mycket med högern att göra.

Nils-Eric Sandberg är publicist i ekonomiska och filosofiska ämnen.