Rekord för julhandeln – igen

Enligt analysföretaget HUI Researchs prognos beräknas detaljhandelns försäljning i december öka med 3,0 procent jämfört med förra året.

Det innebär en väntad omsättning på 79,8 miljarder kronor. Justerat för prisutvecklingen är det en ökning med 2,0 procent.

Förra året minskade decemberförsäljningen jämfört med tidigare år, främst beroende på en rekordstor Black Friday-försäljning i november och oro kring bostadsmarknaden.

Men i år har förutsättningarna för handeln sett ljusare ut, tack vare minusränta, befolkningsökning, en mer stabil bostadsmarknad och en konjunktur som ännu inte svalnat helt. Dessa faktorer talar för en god försäljningstillväxt i julhandeln, enligt HUI.

– Grunden för konsumtionen under julhandeln är väldigt god. Det skulle vara märkligare om det inte blev rekord, säger Jonas Arnberg, vd på HUI Research i samband med att prognosen presenterades.

Det som talar för nytt rekord är att svenskarna har många lediga dagar i jul. Klimatdebatten kan tänkas ha en inverkan på svenskarna i den mån att fler väljer bort att resa utomlands i jul på grund av miljöskäl, vilket därmed gynnar konsumtionen.

Sedan 2018 sker detaljhandelns tillväxt framförallt på nätet. Trenden ser ut att fortsätta, och julhandeln är inget undantag.

– Om vi tar bort maten går ungefär 17 procent av försäljningen via nätet, dessutom sker hundra procent av tillväxten där. Den ökade försäljningen under julhandeln beräknas därmed framförallt gynna e-handelsaktörerna, säger Jonas Arnberg.

I år infaller shoppinghögtiden Black Friday sent och nära inpå julhandeln, vilket sannolikt medför att viss konsumtion återförs till december månad. Men Black Friday väntas inte öka lika kraftigt som tidigare år.

– För varje år har det försäljningen i stort sett fördubblats, men i år är nog första året som ökningen inte är lika stor. Det kommer nog vara lika många aktörer som är med i år, men vi tror att kampanjerna förändras. Det kan vara så att man har smartare kampanjer, att rabatterna inte är lika stora eller att man väljer att ha rabatter på färre antal produkter.

– Dessutom ifrågasätter handeln om deras varumärken ska förknippas med konsumtionshets och om det är rimligt att koncentrera en månads försäljning till en helg, med följden att det är tomt i butiken veckan före och efter.

Hållbarhetsaspekten spelar också in, och väntas bli handelns viktigaste fråga i framtiden.

– Konsumtionen ifrågasätts i allt större utsträckning. Vi har inte kommit till den punkten där vi ser att konsumtionen går ner, men däremot förändras den, och konsumenterna ställer högre krav på handlaren och produkterna. De ser över vilka varor de handlar och köper något färre produkter, snarare än att de slutar handla, säger Jonas Arnberg.