Annons
Nyheter

Så håller du vildsvinen borta från trädgården

Se upp. Det är nu de kommer. Vildsvinen vill gärna äta rötterna, fallfrukten och annat gott som finns i din trädgård.
Bästa knepet att hålla dem borta går på el.
Djur • Publicerad 24 september 2019 • Uppdaterad 25 september 2019
Kultingar är söta, men det är inte gräsmattan efter deras framfart. Arkivbild.
Kultingar är söta, men det är inte gräsmattan efter deras framfart. Arkivbild.Foto: Ingvar Karmhed / Svd / TT

Så här års börjar vildsvinen närma sig villa- och sommarstugetomterna. Till ägarnas sorg och bestörtning – en natt med grisbesök brukar resultera i rosor, pioner och lavendel i sorgliga slamsor, och gräsmattor som mest liknar plöjda åkrar. Ju vanligare vildsvinen blir, desto fler husägare får se sina trädgårdsmödor raserade.

– Det är skördetid nu, det har vildsvinen fattat. Fallfrukt, ekollon och bokollon tycker de om, säger Petter Kjellander, professor i viltekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Här saknas innehåll

Smaskiga rötter

Annons

De är också ute efter rötterna som finns i marken – ju äldre exempelvis en gräsmatta är, desto smaskigare blir rötterna för vildsvinen, förklarar Johan Spets, jaktvårdskonsulent hos Jägarförbundet.

– En normal sommarstugetomt har ofta en gammal gräsmatta, med stora rötter. Det tycker de är gott, säger han.

Att svinen dras till tomterna så här års beror antagligen också på att grödorna på åkrarna har skördats, berättar han. Vildsvinen älskar mogen säd, men nu är det slut på den varan. Då får det duga med rötterna i din gräsmatta i stället. Gärna kryddade med ett och annat fallet äpple, eller kanske några immiga plommon.

– Nu på hösten regnar det mer, och då blir det mjukare i backen så de får lättare att böka upp rötterna också. Under sommaren är det oftast hårt i marken när det är torrt, säger Johan Spets.

Den som bor i vildsvinstäta trakter måste agera för att hålla dem borta.

– Det är bara stängsel som gäller. Det enklaste och billigaste sättet är elstängsel, säger Petter Kjellander.

Ett riktigt skrämselstängsel runt trädgården hjälper. Arkivbild.
Ett riktigt skrämselstängsel runt trädgården hjälper. Arkivbild.Foto: Hasse Holmberg / TT

Rejäl styrka krävs

Johan Spets håller med. Elstängsel är bäst och billigast, konstaterar han, men det måste vara ordentlig styrka på aggregatet, så att elstötarna inte blir för svaga.

– De har mycket päls, så det måste vara starkt nog.

Fast en och annan kan nog tycka att det där med elstängsel är lite ruskigt. Att elektrifiera sin egen tomt känns kanske inte så lockande. Den som har husdjur kan också tycka att det verkar obehagligt med skräckstängsel runt tomten. Kanske räcker det med ett vanligt staket? I så fall måste det vara riktigt rejält, enligt Petter Kjellander.

– Vildsvinen kan lätt lyfta upp ett stängsel och gå under. De är väldigt starka. Men ett riktigt välbyggt staket kan kanske fungera, säger han.

Annons

Kruxet är bara att ett sådant kostar betydligt mer än elstaketen, det är både han och Johan Spets överens om. Vanliga plankstaket duger inget till, inte heller fårstängsel eller klena metallstaket, konstaterar Petter Kjellander.

Varken lukter eller ljud skrämmer

Andra metoder för att hålla dem borta fungerar inte, förklarar han.

– Att till exempel ha en radio som går på i bland är helt lönlöst. De lär sig fort. Människoröster är inte farliga, inte heller människovittring eller bilar, i alla fall inte för de vildsvin som håller sig nära människor. De djur som bara håller sig i skogen, och som kanske jagas, kan vara lite mer rädda, säger Petter Kjellander.

Fakta

Elstängsel som håller vildsvinen borta

Elstängsel är effektiva, eftersom vildsvinen är rädda för elstötarna. Men det måste vara ett kraftigt staket, med ordentlig styrka på aggregatet, och det ska sättas upp enligt tillverkarnas anvisningar. Det behövs minst två trådar eller band, och tre ger bättre skydd än två.

Jägarförbundet rekommenderar elband före trådar, eftersom banden syns bättre än trådarna och skrämmer den gris som en gång fått en stöt.

Banden eller trådarna ska sättas lågt och med inte för stora mellanrum: det understa på 15–20 centimeters höjd, nästa på 35-45 centimeters höjd och översta 60–80 centimeter över backen. Stödpinnarna får inte sättas för glest, då kan staketets ledningsförmåga minska. Likaså måste växtligheten under stängslet hållas efter, så att inte gräs och annat leder bort strömmen.

Elstaketet ska jordas med ett spett i marken, och marken runt detta får inte torka ut. Då försämras ledningsförmågan.

Källa: Jägarförbundet

TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons