Skolhuvudmän mister miljoner i bidrag

Utbildning Artikeln publicerades
Skolhuvudmän blir återbetalningsskyldiga. Bidrag parallellt med egna besparingar godkänns inte av Skolverket. Arkivbild.
Foto: Alexander Olivera/TT
Skolhuvudmän blir återbetalningsskyldiga. Bidrag parallellt med egna besparingar godkänns inte av Skolverket. Arkivbild.

Sex kommuner och ett skolföretag måste betala tillbaka statliga bidragspengar på totalt 24 miljoner kronor. Skälet är att de sparat i sina egna undervisningskostnader.

Fler skolhuvudmän som tagit emot bidraget kan bli återbetalningsskyldiga, vilket väcker oro.

– Det här är en situation vi befarat och risken är att fortsättningen blir ännu svårare, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

Statsbidraget för likvärdig skola betalas ut och följs upp av Skolverket. Myndighetens uppföljning för 2018 har nu lett till att ALM Education AB, samt Eda, Eskilstuna, Gotlands, Huddinge, Luleå och Mörbylånga kommuner måste betala tillbaka totalt 24 miljoner kronor.

Ett krav för att få bidraget är nämligen att huvudmannen inte drar ned på sina egna kostnader för undervisning, annat än om det finns särskilda skäl. Enligt Skolverkets kontroll fanns det inga sådana, eller så har huvudmannen inte kunnat styrka dem.

Byggs upp

Det var bara åtta skolhuvudmän som granskades denna gång. Den åttonde, Linköpings kommun, blev inte återbetalningsskyldig. Men Skolverkets granskning har bara inletts.

– Skolverket har ju byggt upp en kontrollprocess som vi håller på med nu. Den omfattar ytterligare 30 huvudmän i år. Vi har alltså valt att börja ganska smått, men skulle det visa sig att dessa också har sänkt sina egna kostnader får vi ta ställning till om vi ska kontrollera ännu fler, säger Andreas Spång, chef för statsbidragsenheten vid Skolverket.

Han tillägger att framöver, från och bidragsåret 2019, måste huvudmännen lämna in ekonomiska redovisningar tre år bakåt i tiden.

– Har man gjort en medveten besparing på förskoleklassen eller grundskolan och samtidigt sökt statsbidraget finns en stor risk för att man blir återbetalningsskyldig.

Jättesatsning

Bidraget är ett viktigt tillskott för skolhuvudmännen.

– Det är en jättesatsning. Det var på en miljard kronor 2018 och är 3,5 miljarder kronor för 2019. Från regeringen finns en avisering att det eventuellt kan bli mer för 2020. Och vi vet att huvudmännen uppskattar att de kan använda pengarna ganska fritt, utifrån sina behov, säger Andreas Spång.

Frågan är hur stor del av bidragspotterna som blir kvar hos skolhuvudmännen, med tanke på att flertalet kommuner har mycket ansträngd ekonomi och skär ned i sina budgetar.

– Det är svårt att spekulera i nu. Det beror vad man sparat på. Vi kontrollerar att man inte minskat kostnaderna för undervisning och elevhälsan. Men i skolans och kommunens budget går det att spara på annat, säger Andreas Spång.

Men SKL:s Per-Arne Andersson uppmanar regeringen att lätta på villkoren för likvärdighetsbidraget.

– Många av våra medlemmar tycker att det finns en dålig förståelse från statens sida när den utformar bidraget på det här sättet. Man måste kunna göra effektiviseringar i kommunerna – det går inte att låna eller höja skatten hur mycket som helst. Kommunerna sitter därför i en rävsax, och risken är att de kommuner som mest behöver bidraget tappar det, säger han.

Fakta

Fakta: Statsbidraget för likvärdig skola

Totalt 651 skolhuvudmän (kommuner och en lång rad fristående skolhuvudmän) ansökte om bidraget för likvärdig skola under 2018.

Av dessa uppgav åtta huvudmän att de sänkt sina kostnader per elev under året. Sju av dessa blir återbetalningsskyldiga.

Ytterligare 30 skolhuvudmän kontrolleras under året, och beslut väntas under hösten respektive i slutet av året.

Källa: Skolverket

Visa mer...