Skredriskerna i Göta älvdalen kartläggs

Havsbotten som i och med landhöjningen har blivit mark och sedan lakats ut av sötvatten. Det är det olycksbådande receptet för den fruktade kvickleran, som lett till enorma skador och skördat flera människoliv bland annat längs Göta älv genom åren.

Problemet med kvickleror är att de snabbt kan bli mycket instabila – närmast flytande – om de utsätts för exempelvis vibrationer, ökad belastning eller kraftigt regn.

– Det är mycket större problem i Norge, men även i västra Sverige finns det olika platser där det kan förekomma kvicklera, säger Per Bolin på SGI (Statens geotekniska institut).

– Kvicklera är väldigt känslig, vilket kan leda till relativt stora skred.

Om det är just kvicklera som låg bakom skredet i Lökeberg i Kungälv på onsdagen är fortfarande för tidigt att slå fast. Enligt SGU (Sveriges geologiska undersökning) ligger platsen dock i ett skredkänsligt område med finkorniga jordarter.

Historiskt sett är rasriskerna dock betydligt högre längs Göta älv, mellan Kungälv och Göteborg, än vid kusten. Därför inledde SGI på onsdagen ett projekt där delar av Göta älvdalen söks av med en lågtflygande helikopter. Målet är att kartlägga förekomsten av just kvicklera.

Vid mätningarna flyger helikoptern långt, på cirka 70 meters höjd, med en mätram hängande under sig. Tanken är att undersökningarna ska ge en bättre bild av var det är viktigast att sätta in förebyggande åtgärder.

– Vi mäter den elektriska ledningsförmågan i leran. Där det är mycket salt är det ingen fara, men där det inte finns salt finns det anledning att tro att det finns kvicklera där, säger Per Bolin.

– Det är en väldigt intressant metod för att kartlägga en stor sträcka, sedan får man gå in och komplettera med undersökningar för att verifiera att det verkligen är kvicklera.