USA-Kinaavtalet – ett "tjuv- och rackarspel"

I det nyligen tecknade avtalet om handelsfred mellan Kina och USA ingår att Kina ska mer än fördubbla sin import av amerikanska varor, bland annat maskinprodukter, elteknik, fordon och flyg. Hur det ska gå till är flera bedömare frågande till.

Bengt Lindqvist på branschorganisationen Teknikföretagen pekar på att Kinas totala import sedan 2014 har ökat med måttliga 2,5 procent. Att dubbla importen från USA ter sig närmast omöjligt, resonerar han.

– Hur ska de klara de, vem ska ha de grejerna, frågar han sig och kallar den delen av uppgörelsen för ett tjuv- och rackarspel.

Därmed tonar han, liksom Industriarbetsgivarnas chefsekonom Kerstin Hallsten, ner de bedömda indirekta negativa effekterna för svensk industri. Potentiellt finns dock ett hot om kineserna tvingas köpa mer amerikanskt, framför varor från andra länder. Både Kerstin Hallsten och Bengt Lindqvist nämner svensk export av trävaror som en sådan varugrupp. Skogsindustrins exportandel till Kina uppgår till tio procent.

Även svenska verkstadsjättar med mycket export till Kina kan drabbas. Å andra sidan har flera av dem lokal förankring på plats i Kina.

Men även om det kan finnas negativa effekter av avtalet så välkomnar branschföreträdarna USA-Kina-avtalet. Det positiva överväger helt klart de eventuella negativa konsekvenserna. Det mångåriga handelsbråket länderna emellan har påverkat industrin som helhet negativt.

– Vi har sett stora effekter av den här osäkerheten, så det är positivt att den nu minskar, säger Kerstin Hallsten.

Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret, branschorganisation för stålindustrin, befarar dock att handelsbråket inte är över. Han ser med oro på att USA och president Donald Trump, nu när Kinabråket lagt sig, flyttar blicken mot Europa och lyfter tullhotet med europeisk bilindustri högre på dagordningen – betydligt allvarligare för svensk industri.

– Det skulle vara ett stort bekymmer, säger Ternell.