Kina svarar med tullar mot USA

Kina har beslutat att höja tullarna på varor från USA för 60 miljarder dollar från och med den 1 juni. Beskedet trycker ned börser och sänker räntorna på amerikanska statsobligationer.

Det handlar enligt ett uttalande från Kinas finansdepartement om olika tullsatser på över 5 000 olika varor som kommer att pendla mellan 5 och 25 procent.

Beslutet om nya kinesiska tullar på USA-varor kommer trots att USA:s president Donald Trump varnat för att denna motåtgärd bara skulle göra saken värre.

Trump beslutade i fredags att höja tullar på kinesiska varor till ett värde av 200 miljarder dollar (cirka 1 700 miljarder kronor) sedan han anklagat Kina för att riva upp redan gjorda överrenskommelser.

I en kommentar på Twitter beskrev han paradoxalt nog de senaste handelssamtalen som öppna och konstruktiva.

I en intervju i Fox News på söndagen sade Vita Husets ekonomiska rådgivare Larry Kudlow att handelstullarna kommer att vara kvar medan samtalen fortgår och att Trump sannolikt kommer att möta Kinas president Xi Jinping vid G20-mötet i Japan i juni.

På frågan om vem som betalar priset för tullarna svarade Kudlow att "båda sidor kommer att lida" men tillade att den amerikanska ekonomin har kapacitet att hantera situationen.

Kinas vice premiärminister Liu He sade på lördagen att landet fördömer de höjda tullarna och lovade motåtgärder och i kinesiska medier var tonläget högt under måndagen.

"Kina kommer aldrig att vika ned sig och ingen ska tro att Kina kommer att offra sina egna intressen," löd en kommentar i den kinesiska statskontrollerade dagstidningen Folkets Dagblad på måndagen medan statliga engelskspråkiga Global Times meddelade att Kina är öppet för diskussioner men att landet kommer att stå fast vid sina principer.

Under handelsmötet i Washington i förra veckan försökte Liu He försvara ändringarna, vilka avfärdades av USA:s handelsrepresentant Robert Lighthizer som insisterade på att den tidigare lagtexten återställdes.

Trump har gett Lighthizer i uppgift att införa tullar på all import från Kina, vilket skulle innebära varor till ett värde av ytterligare 300 miljarder dollar. Något beslut har inte fattats i frågan.