Energipolitikens estetik

Utöver att den är ineffektiv och dyr anser en del dess-utom att vindkraft är förfulande och ett hot mot landskapsbilden. Så även i Skåne i allmänhet och på Österlen i synnerhet. Som framgår av med jämna mellanrum återkommande debattinlägg i YA finns det en kunnig och välformulerad opinion mot detta populära energislag. Att det av kommunerna i sydöstra Skåne nybildade miljöförbundet i Ystad-Österlenregionen har begärt in de kommunala vindkraftplanerna för översyn och koordinering lär dock inte hindra planerade byggen, möjligen försinka dem.

Enligt miljöförbundet handlar det om att skapa enhetliga regler för hur de olika byggena ska bedömas. Enligt förbundets chef Rickard Sandberg beror beslutet ytterst på kraven i miljöbalken.

Till skillnad mot kärn- och vattenkraft åtnjuter vindkraften ett oförtjänt gott rykte, inte minst i politikerkretsar.

Att kritiker påpekat att det är en energikälla som enligt de mest pessimistiska beräkningarna står still upp till två tredjedelar av tiden har gjort föga intryck på debatten. Så sade regeringen i dagarna ja till vad som ska bli landets största vindkraftspark med upp till 1 100 kraftverk i Markbygden utanför Piteå i Norrland. Kostnaden för anläggningen uppges ligga på mellan 20 och 40 miljarder kronor, vilket i sin tur innebär att den måste subventioneras med miljontals kronor – per dag – för att bli lönsam. I teorin ska turbinerna leverera ungefär lika mycket ström som ett ordinärt svenskt kärnkraftverk. När det blåser.

När det inte blåser måste kraftuttaget ske från någon annan källa. Om sätten man löst vinterns elbrist är till någon vägledning, betyder det utöver import från utlandet även el från oljedrivna reservkraftverk. Eller möjligen finsk kärnkraftsel – som av något ännu inte redovisat skäl är mer välkommen än den inhemska.

Den kallaste vintern på länge ledde till rekordhöga elpriser när den ökade efterfrågan inte kunde matchas av en efterföljande utbudshöjning. En betydande andel av kärnreaktorerna stod i stället stilla på grund av att underhåll och ombyggnader dragit ut på tiden i vad som bara kan beskrivas som århundradets värsta planeringstabbar.

De kalla veckorna av relativ elbrist och den efterföljande chockhöjningen av elpriset illustrerade dock på ett pedagogiskt vis att kärnkraften inte kan tas bort utan enorma kostnader för samhället.

Visst, den kan ersättas med vindkraft. Men till priset av kraftig överdimensionering och spridning riket runt i förhoppning om att det nog alltid blåser något, någonstans. Men som hållbar strategi för en säker och rimlig energiförsörjning är det ingen vidare plan.