Fortsatt FRA-halvmesyr

Flera tunga remissinstanser sågar den modifierade FRA-lagen. Det framgår av en genomgång av ett 20-tal inkomna svar som DN gått igenom. Lagen beskrivs som ett fribrev för att spionera på medbornarna, ett hot mot meddelarfriheten, mot advikatsekretess och tystnadsplikten.

I september enades alliansen om ett förslag till en ändrad FRA-lag, med ett något förbättrat skydd för medborgarnas integritet. Förslaget går i huvudsak ut på att en särskild domstol ska inrättas som ska ge tillstånd till alla signalspaningsuppdrag och att FRA hindras från att signalspana mot trafik inom Sverige. Dessutom ska alla som har utsatts för signalspaning underrättas och rätten att beställa signalspaning av FRA begränsas till regeringskansliet och försvarsmakten.

Tanken var att man genom denna kompromiss skulle hitta en bättre avvägning mellan behovet av underrättelseverksamhet och medborgarnas integritet.

Efter att förslaget lades fram var flera av lagens tidigare kritiker i riksdagen relativt belåtna. Till och med folkpartisten Camilla Lindberg, den enda borgerliga riksdagsledamoten som röstade nej till det ursprungliga förslaget, gjorde en omsvängning: "Det är väldigt stora förändringar som har gjorts och som gör att jag nu kan rösta ja."

Men remissinstanserna är långt ifrån lika positiva. I förra veckan gick remisstiden ut, och i de tjugotalet svar som har kommit in är tonen övervägande kritisk och kommer från båda håll. Flera remissinstanser anser att lagen fortfarande är för långtgående.

Post- och telestyrelsen samt Snus, svenska nätverksteknikers förening, menar att näten inte är uppbyggda så att det går att göra skillnad mellan svensk och utländsk trafik. Enligt Snus är regeringens förslag ett "fribrev för svenska myndigheter att avlyssna samtliga medborgare i Sverige".

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ifrågasätter "om en domstol med en enda ordinarie domare som utses av regeringen och vars beslut inte kan överklagas kan anses utgöra en oberoende domstol, inte minst ur ett europakonventionsperspektiv".

Tidningsutgivarna och Advokatsamfundet påpekar att FRA-lagen fortfarande hotar meddelarfriheten, advokatsekretessen och tystnadsplikten.

Tullverket och Säpo riktar istället kritik mot lagen från motsatt håll. De oroas för att deras arbete kommer att försvåras.

Det betyder att regeringen inte har lyckats ta sig ur FRA-dilemmat. Med tanke på de vitt skilda synpunkter som kommit in kan det bli svårt att sy ihop en vettig proposition.

I en intervju i Ekot nyligen sade statsminister Fredrik Reinfeldt att Säpo kan få bedriva egen signalspaning. Men en ny signalspaningslag lär orsaka ännu fler folkliga protester.

Det återstår att se hur regeringen har tänkt balansera propositionen. Men mycket tyder på att det klokaste vore att backa ett steg och tillsätta en bred, blocköverskridande parlamentarisk utredning om hur signalspaningen i sin helhet ska organiseras. Förslaget som nu är på väg att läggas fram verkar i bästa fall bli en halvmesyr.