ººI juni i år är det dags för val till EU-parlamentet. Intresset för EU-valet är dock rekordlågt, enligt återkommande undersökningar. Detta är dessvärre inte särskilt överraskande, med tanke på att skillnaderna mellan Socialdemokraterna och Moderaterna är hårfina i EU-politiken. Dessa partier röstar lika i nio fall av tio i EU-parlamentet, visar en ny rapport från Junilistan.
Junilistan har begärt omröstningar med namnupprop vid de slutomröstningar som har genomförts i EU-parlamentet under år 2008. Vi har gjort det för att ledamöternas ställningstaganden ska registreras i protokollet så att ansvar kan utkrävas. Resultatet har vi sammanställt i en ny rapport. Sammanlagt handlar det om 535 slutomröstningar under år 2008. Vi har inte valt bort några politiska frågor.
Resultatet av vår granskning är glasklart – de borgerliga partierna och (S) röstar lika i EU-parlamentet. I 97 procent av alla slutomröstningar är konservativa, liberala och socialdemokratiska ledamöter i stort sett överens.
Gunnar Hökmark och Inger Segelström, gruppledare för Moderaterna respektive Socialdemokraterna i EU-parlamentet, röstar lika vid cirka nio av tio slutomröstningar (87 procent). Båda röstar dessutom ja vid omkring nio av tio slutomröstningar (89 procent av fallen för Hökmark, 92 procent för Segelström).
Vi har granskat samtliga svenska ledamöter och mönstret är tydligt: de borgerliga partierna och Socialdemokraterna gör gemensam sak i Bryssel. De säger ja till att EU ska få mer makt och inflytande och bestämma över allt fler frågor. Socialdemokraterna och Moderaterna har under denna mandatperiod sagt ja till att EU ska ha makt och inflytande över allt från medlemsländernas språkutbildning och hur professionell fotboll ska organiseras, till utrikes- och säkerhetspolitik. De är rörande ense om att euron ska införas som valuta i Sverige och hyllar gemensamt Lissabonfördraget, som ger EU mer makt.
Frågan som måste ställas till samtliga borgliga kandidater i valet är om de kommer att fortsätta att rösta ja i nästan alla omröstningar i EU-parlamentet? Hur ser de borgliga kandidaterna på det faktum att borgliga EU-parlamentariker och Socialdemokraterna röstar lika i nio av tio slutomröstningar i Bryssel och gemensamt säger ja till att stärka EU:s makt och inflytande? Det är viktigt att väljarna vet vilken typ av EU-parlamentariker de röstar fram och att ansvar utkrävs.
Junilistan är det EU-kritiska alternativet. Vi vill att EU ska arbeta med gränsöverskridande miljö- och energifrågor och göra det enkelt att handla och resa i Europa. EU ska inte arbeta med jordbrukspolitik, utrikespolitik eller försvarspolitik, för att ta några av alla de frågor som står på unionens agenda.
Det är fullt möjligt att valet till Europaparlamentet de 7 juni ger som resultat att en liberal vision för Europa får fler anhängare och att EU kan utvecklas på ett alternativt sätt till det vi ser idag. I en riktning bort från strävan mot en stark centralmakt som lägger under sig allt fler områden. Detta är en kostsam utveckling och ligger inte i de europeiska folkens intresse. Så visst finns det all anledning att rösta. Vi måste våga tänka nytt och verka därefter – annars blir vi kvar i det vi konstaterat är fel.