Mario Monti klippt och skuren

Men till slut tvingades han avgå – och på Roms gator jublar italienarna. Inte på grund av alla rättsprocesser och sexskandaler, utan på grund av den ekonomiska krisen. Under flera månader har oron ökat för att den italienska ekonomin ska drabbas av lika djupa problem som den grekiska. Efter att ha slitit hårt med att försöka rädda Grekland som bankrutt, har Europas ögon flyttats allt mer från Grekland till Italien.

På söndagen utsågs den tidigare EU-kommissionären och den nyblivne senatorn Mario Monti att efterträda Berlusconi. Monti ska leda en interrimsregering, vars främsta uppgift är att hantera den ekonomiska krisen och förbereda ett nyval. Bland de namn som nämns som tänkbara ministrar finns även andra med erfarenhet från Bryssel. Det är värdefullt i en situation då Italien kommer att få stort politiskt och ekonomiskt stöd från EU och behöver samarbeta nära med EU-institutionerna.

Många kallar Mario Monti för teknokrat. Men som EU-kommissionär med ansvar för EU:s konkurrenspolitik gjorde han sig känd som en av Europas mäktigaste politiker, med mandat att granska och stoppa stora företagssammanslagningar för att värna den fria konkurrensen och därmed konsumenternas intressen. I den rollen var han ofta, för att värna allmänintresset. tvungen att fatta uppmärksammade beslut som var impopulära i EU:s medlemsländer, eftersom stora nationella flaggskeppsföretag ofta var involverade.

Svenskar kanske minns honom som den som stoppade sammanslagningen av Volvo och Scania. Han gjorde sig också känd för de fruktade så kallade ”gryningsräderna”, där kommissionens tjänstemän slog ner mot företag som misstänktes för konkurrensbrott.

Hans erfarenhet av eurosamarbetet och EU:s finanspolitik, och hans beprövade erfarenhet av att kunna fatta nödvändiga beslut trots motstånd från näringsliv och regeringar, gör honom i mångas ögon som klippt och skuren för jobbet som premiärminister i en italiensk krisregering. En sådan måste – för att undvika ett italienskt ekonomiskt sammanbrott – kunna besluta om omfattande sparpaket, även om det blir folkliga protester.

Men än är det för tidigt att räkna ut Berlusconi. Han har fortfarande en enorm medial och ekonomisk makt, vilket lagt grunden till hans politiska makt. Han är något av en come-back-kid, och han kan komma tillbaka igen.