Skatt på dödsfall?

Text: Nils-Eric Sandberg, Nils-Eric Sandberg, är före, detta ledarskribent, i DN, och publicist, i filosofiska, och ekonomiska ämnen
Publicerad 9 februari 2012 6.30 Uppdaterad 11 februari 2012 18.10

Gästkrönika.
Begreppet ”det svenska skattesystemet” är självmotsägande, eftersom ordet ”system” förutsätter någon form av logisk ordning.

Martin Luther behövde stöd från de tyska furstarna. Alltså föreslog han att i alla länder, som införde hans lära, skulle fursten vara kyrkans överhuvud. Gustav Vasa fann detta vara en ekonomiskt intressant tanke. På riksdagen i Västerås 1527 införde han lutherdomen i Sverige för att kunna överta kyrkans och klostrens egendomar.

Gustav Vasa fick makten tack vare att Kristian II eliminerade all hans opposition genom att vid Stockholms blodbad 8–9 november 1520 avrätta 80 av de ledande inom den svenska eliten.

Gunnar Sträng, som hade makten över skattepolitiken, införde på 1970-talet åttioprocentiga marginalskatter.

1990 genomförde riksdagen en skattereform som skulle ge stabila regler. Politikerna har därefter försökt skapa förtroende för denna stabilitet genom att ändra reglerna cirka 500 gånger. Hittills.

LO-ekonomerna lade nyligen ett förslag till ny skattereform. De vill ha en generell moms. Det är en glädjande vettig synpunkt. Om vi vill ha högre tillväxt, och därmed högre framtida inkomster, ska vi beskatta konsumtion mer än företagande och investeringar. Rapportens författare har inte belastat sig själva med en principiell analys av detta.

Ett hinder för tillväxt ligger i vår höga skatt på företagande. Förre chefekonomen på Industriförbundet Göran Normann räknade ut att hälften av arbetsgivaravgifterna betalades av företagen. Löntagarna kom undan med hälften. Men företagaren betalar givetvis själv allt. Till detta kommer att företagaren tar en risk när han/hon med lånade pengar startar ett företag med oviss framtid. Alltså bör företagaren ha en riskpremie i beskattningen.

Författarna vill att fastigheter ska beskattas lika hårt som ”andra kapitalinvesteringar”. Men de har inte räknat på effekterna. Skatten på boende har sedan 1991 höjts med drygt 50 miljarder, enligt en analys jag gjort. I energiskatt på bostäder tar staten in lika mycket som den gamla fastighetsskatten gav.

Vidare: Är bostaden en kapitalinvestering? En ekonomisk analys, i motsats till LO-rapporten, måste skilja mellan stock och flöden. Bostäder och aktier är stockar. Men bara aktier genererar flöden, det vill säga utdelningar. Människor bor i sina bostäder men inte i sina aktieportföljer.

LO-ekonomerna vill återinföra arvsskatten, ”av rättviseskäl”. Men varför är en arvsskatt rättvis? Den som mister sin make blir inte rikare – tvärtom, den gemensamma inkomsten halveras. Den efterlevande kanske tvingas sälja bostaden.

Arvsskatt har på engelska den mer korrekta beteckningen death duty.

Arvsskatten på makar är en skatt på dödsfall. Den vill LO återinföra. Man får hoppas hinna undan i tid.

Större eller mindre text



Genom att kommentera på Ystadsallehanda.se så godkänner du våra regler
  • avatar Yours_Very_Truly  21 timmar sedan
  • LYSANDE...!!  (Som vanligt.) Dock - äkta makar ärver varandra numera. INKOMSTEN halveras måhända (nästan..!), men den efterlevandes förmögenhet dubbleras - - eller?
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu