M som i Män

Gudrun Schyman – skolad i den yttersta vänstern och slipad taktiker efter åratal i Vpk, sedermera V:s toppskick – gick häromsistens ut hårt i tv och utpekade Simrishamns kommun som ett odemokratiskt gubbvälde med en osund och sluten beslutskultur. I ett indignerat debattinlägg på "Tyck till" i gårdagens YA slår kommunens nya kommunalråd Anders Johnsson (M) fast att hon har alldeles fullständigt fel:

"Jag tycker det är lite trist att Gudrun Schyman passar på i TV (...) att ge kommunen en känga och menar att här råder brist på jämställdhet och att besluten i kommunen fattas av 'gubbar' i slutna rum. Den typen av osanna uttalande skadar kommunen, och leder inte debatten framåt. Att framställa Simrishamn som en dålig kommun på jämställdhet, anställningstrygghet och demokrati är olyckligt."

I detta har Johnsson faktiskt fullständigt rätt. Åtminstone till så motto att kommunen knappast kan sägas vara ett ställe där könshierarkier utmanas, eller att man ens har en ansats till att tillämpa "varannan damernas" i nomineringsprocesser till nämnder och styrelser. I den mån de folkvalda inte är män och följdaktligen kvinnor, hör de oftast till de ledda och mindre ofta till de som leder. En en genomgång av fördelningen av de förtroendevalda visar på en förkrossande och till synes systematisk tillämpad ojämlikhet på kvinnornas bekostnad:

Särskilt det allra översta politiska skiktet består av uteslutande män i övre medelåldern. Kommunfullmäktiges ordförande, kommunsturelsens ordförande, dess förste vice ordförande och även andre vice ordförande är alla män. Av kommunstyrelsens sex ledamöter är enbart två kvinnor.



Barn- och ungdomsnämnden, Bun, som tillsammans med socialnämnden är en av kommunens tyngsta och som fördelar större delen av skattepengarna, leds av en manlig ordförande och en manlig vice ordförande. Dock är fyra av de sju ledamöterna kvinnor.

I socialnämnden är förvisso sex av de tio ledamöterna kvinnor, men för säkerhets skull är såväl ordförande som förste vice ordförande män. Vidare bekläds samhällsbyggnadsnämndens nio platser av sex män, varav tre lagt beslag på ordförande- och viceordförandeposterna. Att den i budgetsammanhang marginella kultur- och fritidsnämnden råkar ha såväl kvinnlig ordförande som kvinnodominans i nämndssammansättningen närmast förstärker bilden av kraftig mansdominans på viktiga poster.

Men de kommunala bolagen då? Tja, av Industrifastighetsbolagets fem poster innehas fyra av män och såväl ordförande som viceordförande är män. Lika så i det allmännyttiga bostadsbolaget: fem män, två kvinnor och manliga ordförande respektive och viceordföranden. Till de samägda kommunala renhållningsbolagen Ökrab och Sysav sänder Simrishamn två män och en kvinna till respektive styrelser.



Inte heller många av partierna verkar ha tillämpat varannan damernas på sina listor. Bara Fp och Öp som har lika antal manliga och kvinnliga kommunfullmäktigeledamöter. Faktiskt kan man utpeka både Moderaterna och Fi självt som två partier med klart skev könsfördelning – Moderaterna med 10-4 till männens favör och Fi med 1-3 till kvinnornas. Tillsammans med MP:s enda man och två kvinnor är Fi och MP de enda partierna med en majoritet av kvinnor i fullmäktige.



Det är alltså lätt att instämma med Anders Johnsson, när han i gårdagens debattartikel slog fast att Simrishamn inte blivit "en experimentverkstad för Fi:s politik." Därför var det ej heller någon överraskning att kommunens nyligen genomförda organisationsförändring resulterat i rekrytering av tre manliga chefer, som YA rapporterade på gårdagens Simrishamnssidor.

Jämställdhet handlar om att kunna bestämma själv, konstaterade förre moderata kommunalrådet, numera såväl kommunfullmäktiges ordförande som riksdagsman för östra Skåne, Christer Akej i ett eget inlägg i Simrishamns feministdebatt i gårdagens YA.

Vilka han och hans styrande manliga kamrater helst själva väljer är dessutom så att säga självmarkerande.