Rysslands blodiga eldunderstöd till Assad

Trots att förslaget som lades fram var en urvattnad version, rensat från Arabförbundets ursprungliga krav på att presidenten Bashar al-Assad ska avgå, valde både Kina och Ryssland att lägga in sina veton.

De kinesiska och ryska argumenten känns igen. ”Omvärlden ska inte ta ställning i Syriens interna konflikt” sa Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov. Landets FN-ambassadör Vitalij Tjurkin tog hyckleriet ett steg längre när han efter vetot förklarade att ”Vi beklagar djupt den här utgången av vårt gemensamma arbete i FN:s säkerhetsråd”.

Ryssland är en av få vänner som Assadregimen har kvar. Det handlar om ryskt politiskt inflytande i regionen och om viktiga affärsintressen. Ryssland tvekar inte att fortsätta förse den syrianska regimen med vapen. Så sent som i januari slöts en affär om 36 militära träningsflygplan, värd 3,7 miljarder kronor.

Utrikesminister Lavrov förnekar att de ryska vapen som levereras till Syrien används mot civila. Men ryska stridsvagnar rullar fram i kvarteren och artilleri- och stridsvagnspjäser sägs också vara av ryskt fabrikat.

Sedan protesterna mot regimen satte igång på allvar i mars förra året har över 5 400 människor dött varav 380 barn, enligt FN. De senaste dagarna har våldet eskalerat ytterligare och de observatörer som Arabförbundet lyckades få på plats i december har dragits tillbaka.

I staden Homs har flera hundra människor dödats i de attacker mot bostadshus som regimen kallar för en kamp mot terrorister. Angreppen kom överraskande för de boende och familjer hann inte utrymma sina bostäder.

Baathregimen, till stora delar i praktiken lika med familjen Assad, väljer att möta upproret med dödligt våld. Det är en metod som fungerat för att strypa oppositionen under de gångna decennierna. Men nu tycks motståndet i stället öka för varje dag.

Flera bedömare, som Alexander Atarodi, Mellanösternexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, menar Assads tid går mot sitt slut. Frågan är bara hur länge diktatorn står ut och hur länge han har trogna trupper nog att stå emot. Ju mer desperat regimen blir av rädsla att förlora makten, desto hårdare medel tar den till i jakten på motståndarna.

För Vladimir Putin handlar stödet till Assad inte enbart om affärer och inflytande i regionen. För Putin väntar ett presidentval och med en växande opposition på hemmaplan gäller det att visa styrka. Fjodor Lukjanov, chefredaktör för tidskriften Russia in global affairs, säger i en intervju med Sveriges Radio att det skulle ses som ett tecken på svaghet för Putin att vika ner sig inför världssamfundet nu.

Tyvärr kommer Ryssland att bidra till att plågan för Syreiens folk förlängs. Med sitt stöd till Bashar al-Assad blir Vladimir Putin och hans krets medansvariga för varje kommande våldsattack som Syriens regim utför mot den egna befolkningen.