Finländarna väljer sin kung

Konservative Niinistö blir den förste icke-socialdemokratiske presidenten sedan Urho Kekkonen lämnade posten 1982. Skillnaden mellan Niinistö och Kekkonen är inte bara att Finlands statschef sedan 1990-talet utses i direkta val utan också den att presidentens maktbefogenheter har begränsats. Historiskt hade presidenten makt att välja statsminister och statsråd, men numera är det riksdagen som föreslår statsminister och denne utser sedan sina statsråd, innan presidenten formellt godkänner dem. Presidenten har kvar titeln överbefälhavare, men sin största roll i praktisk politik har statschefen i utrikespolitiken.

Med inskränkningarna har Finlands president blivit allt mer lik Sveriges monark. Men en skillnad är väsentlig. Finländarnas statschef prövas mot folkets förtroende. Den 63-årige Niinistö är jurist och har lång politisk erfarenhet som partiledare, justitieminister, finansminister, vice ordförande i Euro­peiska Investeringsbanken och nu senast som talman. Det talar för att han är en värdig efterträdare till Tarja Halonen, som lyckats med att profilera sig internationellt. Om nu finska folket skulle ändra uppfattning är det bara att välja en annan president om sex år.

Sveriges kung har ännu mindre att säga till om än den finske presidenten. Det är de flesta svenskar rätt glada för. Kungen är visserligen moralmobbad och förmodligen inget annat än en snäll man på fel plats; men det vore förstås bra om statschefen var någon som folket kunde känna förtroende för, inte enbart betala underhåll till.