Lägre trösklar

HÄSSLEHOLM.. Viktigt då att det statsministern säger uppfattas rätt.

Det är generellt sett svårt för invandrare att komma in på arbetsmarknaden. I genomsnitt tar det sju år. Ännu svårare är det för dem som saknar utbildning. Susa-projektet i Hässleholm syftar till att förbättra situationen för de senare. Man har funnit att sju av tio mår väldigt dåligt. De första insatserna har därför blivit att bland annat förbättra stressförmåga och sociala färdigheter. Och att göra det i samverkan med andra myndigheter.

Viktigast är att få fler ingångar till arbetsmarknaden, att få arbetsgivare att acceptera praktikanter.

Det är svårt.

Reinfeldt sammanfattade: ”Vi har konstaterat att vägarna in är småföretag, med familjekänsla och socialt patos.” Storföretag och offentliga arbetsgivare är mer svårflörtade.

Trots detta avvisade han senare tankarna från Sollentuna om ungdomslöner i offentlig sektor. Personer under 25 år ska redan under våren kunna anställas under ett år för 75 procent av lägsta lönen. Ett visst mått av handledning och utbildning ingår. Jobben får inte innebära att ordinarie arbetsuppgifter utförs till lägre lön.

”Det finns andra och bättre former för att sänka trösklarna”, sa statsministern. ”Som att ta ner skattekilen.” Han hänvisade till den sänkta momsen för restauranger.

Morötter för restaurangbranschen att anställa unga och invandrare är alltså bra. Men det behövs fler verktyg. Är då inte den kommunala modellen från Sollentuna lika viktig som den för akademiker som Region Skåne använder? Akademiker i utbildning anställs under 10–15 timmar i veckan som studentmedarbetare. Lönen är 75 procent av ingångslönen. Studenterna får arbetslivserfarenhet och trösklarna till arbetsmarknaden sänks. Det borde vara attraktivt.

Vågar man hoppas på att det föreligger en missuppfattning?