EWP på skattjakt

För att få hit EWP måste kommunen stå för en del kostsamma motprestationer. Därför är det viktigt att företaget granskas ur flera synvinklar. Inte minst vad gäller företagets långsiktiga överlevnadsförmåga. EWP har dessutom en ägare som minimerar företagets svenska bolagsskatt.

Att sydöstra Skåne behöver nya jobb behöver ingen tveka om. Finanskris och omstrukturering av branscher kan låta som något avlägset. När det drabbar lokalt blir konsekvenserna desto mer påtagliga. Oavsett om det gäller Plastals bergochdalbana i Simrishamn, Hemköps nedläggning i Ystad eller Konsums sorti från Skurup, är det förändringar som drabbar enskilda när de förlorar sina arbeten.

Det senaste hårda slaget är Nord-Emballages konkurs i Ystad, där 50 jobb hotas i ett mellanstort familjeföretag i en klassisk industribransch. Trots tidigare neddragningar av personal och försök att möta marknadens krav med nya maskininvesteringar blev konkurrensen för hård.

För en stad av Ystads storlek är 50 jobb inom privat sektor mycket. Kanske uppstår det något nytt ur konkursboet, men om och i så fall i vilken omfattning är osäkert. De yngre har förmodligen lättare att omskola sig och hitta nya jobb än de som är närmare pension.

Nya jobb i privat sektor är inget som skakas fram likt ett dolt ess ur en politisk rockärm. Beslutsfattarna i Ystad hoppas mycket på EWP och är beredda till stora investeringar i hamnen för att få ståltornstillverkaren att etablera sig där. Kalkylerna talar om runt 100 miljoner kronor för en ny kaj och 10 miljoner kronor har redan avsatts för sanering.

Det är sällsynt med nya industri­etableringar i den storleken och självklart är det lockande. Etableringen har skapat en debatt gällande miljöpåverkan, alternativa strategier för hamnens användning och ekonomin bakom. Det är relevanta frågor. Kommunens stora investeringar i infrastruktur ska gynna hela staden på sikt, skapa förutsättningar för många företagsetableringar, nyinflyttning och attraktiva bostadsområden. Det är viktigt att de investeringar som görs också ser bortom det enskilda företagets behov, att det byggs en struktur som gynnar många verksamheter.

Enerconkoncernen bör för kommunen redovisa vilket ägar- och skatteupplägg som den använder sig av för sitt svenska dotterbolag EWP. Tyska Enercon, med grundaren och dollarmiljardären Aloys Wobben i spetsen, flyttade förra året EWP och placerade det under ett nederländskt ägarbolag, Toren Productive BV. ”På grund av omstrukturering inom Enercon” som det heter i årsredovisningen för 2011. Nederländska bolag har ofta en central roll i företags skatteplanering.

Av EWP:s årsredovisning framgår att det svenska bolaget betalar en mycket liten del svensk bolagsskatt. 2010 betalade EWP 89 000 kronor i bolagsskatt och 2009 blev skatten 36 000 kronor. 2008 redovisade bolaget en förlust på en miljon före skatt, de kommande åren en liten vinst på runt miljonen efter finansiella poster. I förhållande till omsättningen på en halv miljard kronor är det små marginaler. Antingen är bolaget inte alls särskilt framgångsrikt – och därmed är Ystads kommuns insatser för företaget mycket riskfyllda – eller så är Enerconkoncernen skicklig i att minimera svensk skatt genom anpassad internprissättning.

EWP:s vd Thomas Abrahamsson hänvisar till att man får titta på hela koncernens lönsamhet och att EWP konkurrerar prismässigt med koncernens andra underleverantörer – såväl egna som utomstående. Vad gäller ägarförändringen säger han att det var en del i en omläggning inom hela koncernen.

EWP:s ägande och ambitioner vad gäller att betala svensk skatt bör granskas närmare. Det är trots allt kommunala pengar som ska användas till att förbereda hamnen för EWP.

Ambitionen att få jobb till Ystad är riktig och viktig. Då ska också de offentliga investeringarna långsiktigt ge rätt resultat. Det gäller ju att inte bli blåst.