Antalet yrkesfiskare har halverats
De närmaste åren syns heller ingen ljusning. YA har träffat fiskare, politiker och inleder i dag artikelserien Fiskets framtid med en fiskeexpert på Havs- och vattenmyndigheten.De senaste åren pekar kurvan allt brantare nedåt för antalet fiskare. På mindre än 20 år har fiskeflottan halverats. Bilden är entydig. Det är kris för fisket. I Simrishamn är dessutom fiskekåren snart pensionsmässig – i dag är medelåldern 57 år.
Den närmaste framtiden ser också dyster ut med risk för att den negativa utvecklingen fortsätter, med ännu fler fiskare som går i iland för gott.
– Den främsta anledningen är dålig lönsamhet, förklarar Bengt Kåmark, utredare vid Hav (Havs- och vattenmyndigheten). Men trots att det blivit färre fiskare landar man lika mycket fisk i dag som tidigare.
Bengt Kåmark har varit med sedan 1977 på Fiskeristyrelsen och Fiskeriverket som var föregångare till dagens myndighet Hav. Kåmark har suttit och förhandlat om fiskekvoter och han har sett upp- och nedgångar i fisket.
I dag får fiskarna inte många kronor för ett kilo torsk. Enligt Bengt Kåmark är förklaringen att norrmän och ryssar fiskar upp enorma mängder ur Barents hav.
– I mitten av 1980-talet fanns det mycket gott om torsk i Östersjön. Då var det troligen världens största torskbestånd. I dag finns det stora mängder torsk i Barents hav. Detta påverkar och pressar priserna i Östersjön. Fisket är internationellt och fisk transporteras långa sträckor.
En miljon ton
Enligt Bengt Kåmark får norska och ryska fiskare i år ta upp en miljon ton torsk ur Barents hav, och ändå räknas det som biologiskt hållbart. När torskbeståndet var som störst i Östersjön på 1980- talet landades 400 000–500 000 ton torsk. I dag tas det upp omkring en tiondel.
Han tror att den negativa utvecklingen fortsätter de närmaste åren med ännu färre yrkesverksamma fiskare för att sedan kanske plana ut och stabiliseras.
– Det nya utkastförbudet innebär troligen att fler fiskare slås ut under de närmaste åren, tror han.
Utkastförbudet innebär att fisk inte får kastas tillbaka. Då landas mer fisk, vilket innebär att kvoterna inte räcker till.
Detta är en del i arbetet med att få ett hållbarare fiske för framtiden och en del i EU:s fiskepolitik som bland annat syftar till att fiskebestånden ska vara stabila.
Havs- och vattenmyndighetens statistik för yrkesfisket, som YA tittat närmare på, visar att antalet fiskare i Sverige halverats på 18 år. När det gäller utvecklingen i Skåne är det ungefär lika som i övriga riket.
– Det går att jämföra med jordbruket, där utvecklingen har gått mot färre och större enheter.
För Simrishamn är nergången något mindre, med 42 procent. Troligen på grund av att förutsättningarna här är goda: stor fiskehamn och nära till fisket i havet.
De fiskare som slutat fiska är i första hand yngre, vilket har inneburit att medelåldern i dag är hög. I Simrishamn är den genomsnittlige fiskaren snart 60 år.
Inte som förr
– Det är inte som förr, säger Bengt Kåmark, då sönerna tog över båten. I dag finns det andra och lönsammare jobb. Det kan också vara svårt att kombinera ett modernt socialt liv med yrkesfiske.
Han nämner också handel med fiskekvoter som en viktig orsak till att det blivit färre fiskare.
– De större båtarna köpte upp kvoterna av de mindre båtarna.
Enligt Bengt Kåmark har torskfisket i Östersjön det extra tufft med små marginaler ekonomiskt sett. Dessutom är fisken liten och mager.
Någon förklaring till varför Östersjöns torskar är så magra vill inte Bengt Kåmark försöka sig.
– Därom tvista de lärde, säger han. Men det verkar som om torskens mat (skarpsill) har förskjutits längre upp i Östersjön.
När det gäller regler och fiskebyråkrati har han förståelse för att fiskarna tycker det är besvärligt och försvårar fisket.
– Fiskarna är påpassade med tuffa kontroller. Medlemskapet i EU har lett till ökad reglering.
När det gäller kustfisket tror han att det måste utvecklas för att vara livskraftigt i framtiden.
– Det finns en stor uttalad politisk vilja att satsa på och främja det småskaliga fisket. Alla säger sig värna kustfisket.
