Språkdagis ger resultat

Barnen sitter i en ring framför Solveig Edvardsson som håller upp bilder på vokaler och munnar som artikulerar bokstäverna.

– Hur låter det här, frågar Solveig Edvardsson.

– Ååå. Ääää, svarar fyraårige Eneko Soares Larsson och de andra barnen i språkgruppen.

De har gjort språkljudsleken en gång i veckan sedan i höstas. Redan nu kan de alltså skilja vokalerna åt. De har dessutom lärt sig hur alla konsonanter låter och att lösa enklare räknetal.

– Min storasyster säger att jag inte kan skriva men det kan jag visst, säger Filippa Jönsson, fyra år.

Barnen lär sig språkljuden med hjälp av en bild, en rörelse och ett ljud. På detta sätt stimuleras tre sinnen i hjärnan vilket gör att barnen lär sig snabbt.

– Någon av fyraåringarna och flera av femåringarna kan läsa och skriva. Och inte bara sitt namn utan långa meningar, säger Solveig Edvardsson.
Men poängen med leken är egentligen inte att barnen ska kunna skriva och läsa innan de börjar skolan. I stället handlar den om att göra barnen språkmedvetna.

– Jag utformade språkleken 1997 efter att jag hade läst en artikel om hur dyslektiker upplevde sin skolgång. Många av dem tyckte att de inte fått tillräcklig hjälp i förskolan.

Sedan dess har hon hunnit arbeta med tusentals barn i hemstaden Örebro. Med statistik har hon kunnat bevisa att barn som jobbar med leken är mer språkkunniga än de som inte gör det.

– Leken hjälper tysta barn, autistiska barn och hörselskadade barn att utvecklas.

Solveig Edvardsson berättar om en flicka med utländsk härkomst som inte sagt ett enda ord under ett helt år på förskolan.

– Men så kom jag med språkleken och hon började prata nästan direkt. Ofta är det så att de barn som har det svårast med språket tycker att leken är roligast.
När Solveig Edvardsson berättat om sin lek för kollegor och politiker har hon märkt att det finns ett stort sug efter den här typen av pedagogik.

– Ingen leker på det här sättet i dag. Ofta får barnet med språksvårigheten ensam gå iväg och jobba med en specialpedagog.

– Här leker vi hela tiden tillsammans och har roligt. Det är det absolut viktigaste. Dessutom lär barnen av varandra.

Solveig Edvardsson hoppas att hennes språklek ska sprida sig till andra förskolor runt om i landet.

– Visst vore det bra om alla barn kunde jobba med språkleken. I dag har runt 20 procent språksvårigheter, det är ganska mycket. Men jag tror att siffran kunde vara mindre om språkleken användes på andra förskolor också.