Viktigare att sätta gränser

– Det kändes bra att prata med någon, säger Pia. Jag fick många goda råd.

– Som i morse. Då hade Eva försovit sig och missat bussen till skolan. Då körde jag för henne. Men det kanske jag inte skulle gjort. Hon kanske borde ta ansvar för sina handlingar själv. Det är jättesvårt.

Ing-Britt Björklund känner igen Pias funderingar.

– Man vill ju hjälpa sitt barn. Så plötsligt ska man börja göra tvärtom. Det är jättesvårt för många föräld-rar. Men det är viktigt att sätta gränser.

Pia grubblar naturligtvis över hur det blivit som det blivit. Klandrar sig själv i svarta stunder.

– Föräldrar letar ofta efter problem som lett fram till missbruket. Men det som driver kan lika gärna vara nyfikenhet. Det finns inga självklara orsakssamband, säger Ing-Britt Björklund.
Det är en förälder kan göra är att helt enkelt vara uppmärksam.

– Man ska gå på sin magkänsla och inte vara rädd att konfrontera barnen med sina tankar.

– Man ska också veta att alkohol och tobaksrökning kan vara inkörsportar till haschrökning.

Att våga vara vuxen och våga bestämma vissa saker är ett annat råd hon vill ge.
Att röka hasch medför stora hälsorisker, enligt Björklund.

– Riktigt allvarligt är det att man kan få en hasch-psykos.

– Vad som också händer är att verklighetsuppfattningen förändras. Och eftersom hasch lagras i kroppen befinner man sig i det tillståndet under lång tid. Man trubbas av. Om man upplever en euforisk känsla i början så behöver man så småningom röka på för att känna sig normal. Man blir trög av haschrökningen och har svårt att hänga med i samtal eller uppfatta vad som händer runt om en.

Den drogliberala inställningen bland många unga, men också bland vissa vuxna är farlig, menar hon.

– Det är dessutom starkare koncentration på det hasch som finns i dag än det man rökte på 70-talet.