På lördag har alla tre haft påhälsning av Skeppsholmens Fredskör. I en vecka
har kören sjungit upp sig i Hammenhög.
Hasse Rising håller i Sveriges kanske längst pågående folkhögskolekurs. 1987
startade han den kör på Skeppsholmens folkhögskola som han fortfarande
leder. I veckan har de uppemot 60 körmedlemmarna huserat på vandrarhemmet
Valnöt och Kaprifol i Hammenhög.
– I går repade vi hela dagen tills alla var dödströtta. Det är svettigt i den
här värmen. På lördag ställer vi oss på scen på Backafestivalen.
Kören gör en resa varje år. Utomlands eller i Sverige. Att det blev just
Österlen är Karin Paulsens förtjänst.
– Jag har haft kontakt med Backafestivalen i ett år. Jag trodde aldrig att vi
skulle få plats på ett vandrarhem mitt i turistsäsongen men det fick vi.
I den gamla skolan finns ett stort musikrum där kören fått husera fritt. I ett
hörn står djembetrumma, kontrabas och dragspel.
– Vi har en världsmusik-repertoar med mycket östeuropeiskt och klezmer men
också sånger från Haiti och svenska visor, säger Hasse Rising.
Under åren har kören engagerat sig i många demonstrationer för fred.
Det häftigaste uppdraget var det i Murmansk 1989, innan Sovjetunionens
upplösning.
– Precis som musik har använts i krigets syften med marscher för att få
soldaterna att gå i takt kan det användas motsatt – för freden. Vem vill
inte ha fred?
– Att sjunga i kör är ett sätt att överleva som människa, säger Karin Paulsen.
Hon får medhåll av Hasse Rising.
– Det sägs att de som sjunger i kör mår bättre.
Men det är inte bara musiken som lockar.
– Det här är den resa vi gjort som haft bäst uppslutning. Vi umgås på
kvällarna och dricker vin och har det trevligt.
Med en så stor kör vet de inte om de ens får plats på scen på lördag.
– Vi får väl öva på att tränga ihop oss, säger Karin Paulsen.