Sa Bertil Stenkilsson som med fyra rösters övervikt röstats fram av YAs
läsare. Och förvåningen var äkta. Vid intervjun i YA för några veckor sedan
klargjorde han att han inte riktigt förstod varför han nominerats. De andra
hade ju gjort insatser för kommunen som han inte trodde sig kunna tävla mot.
Men det tyckte uppenbarligen majoriteten om denne Bertil Saxen Stenkilsson,
mannen som både spelar saxofon, bland annat i Barberare Perssons kapell, och
som med sax klippt åtskilliga österlenska män.
Tor Lindgren och Uno Levinsson visade sig vara goda förlorare men omöjligt är
det ju inte att de nomineras till nästa år igen.
– Vi får väl nominera varandra, föreslog de.
Annars var det vid tidig eftermiddag på stadens gator mest en strid mellan
paraplyer.
Några trafikregler för hur en promenad med paraply bland mängder av likar ska
gå till borde kanske finnas men så är inte fallet.
Och många valde att bli sjöblöta i stället för att ta fighten.
Krämarmarknaden fortsätter i dag och i morgon.