Med lera ska halkan bekämpas

Strävis har funnits i handeln i många år men inte blivit någon storsäljare.

– När det gäller halkbekämpning är man ganska konservativ. Förr var det bara sand, sen blev det bara salt och nu används bara bergkross och salt, säger Anders Persson, tillförordnad enhetschef för gata och park vid Simrishamns kommun.

Bakgrunden till försöket har han ett målande exempel på. I torsdags ringde folk från Simrislund och klagade på halka. Ansvarig för vinterväghållningen som han är åkte Anders Persson dit och bedömde att halkbekämpning behövdes. Bergkross spreds, halkan minskade, men klagan bestod.

– Krossen som består av 2-4 millimeter stora stenar ligger kvar till påsk och folk drar in det i sina hus. Eftersom det är ett grovt material kan man även få punktering på sina cyklar.

Bergkrossen har även andra nackdelar.

– För att krossen ska vara hanterlig när det fryser ute måste man blanda i salt. Annars blir det bara en stor klump. Och salt är inte bra för varken miljön, hundtassar eller skor.

Malmö har som enda ort i södra Sverige gjort försök med lergranulatet Strävis. De små lerkulorna sprids förebyggande och fryser fast i gångbanan. Fördelarna är många.

– Leran fastnar inte lika lätt i skorna och är dessutom inte så vass. Dessutom är materialet lätt och är rent arbetsmiljömässigt lättare att hantera när det ska spridas ut.

Just eftersom materialet är så lätt fungerar det sämre på stora vägar.

– Det far iväg när det kommer lastbilar, men på mindre gatunät, gång- och cykelvägar och parkeringsplatser fungerar det.

Eftersom leran inte innehåller några tillsatser kan den även återanvändas.

– När man sopat ihop den kan man använda den för att toppdressa gräsmattor eller jordförbättra i planteringar.

Strävis är aningen dyrare än bergkrossen.

– Men miljöpåverkan är mindre och livslängden längre.