Gamla och unga skapar tillsammans

Konstnären Lalla Thord är drivkraften bakom kulturprojektet Det här gör mig glad.

För det skapande arbetet står dock 100 av Simrislundsskolans yngsta barn och 70 av Skönadalshemmets boende.

– Jag vill att kultur ska bli en naturlig del av vården. Syftet med projektet är att få människor att sitta ner och prata om saker som gör en glad. Det blir andra samtal än de vardagliga, förklarar Lalla Thord som även har erfarenhet som sjuksköterska.
När hon tog kontakt med Ann-Marie Welin, enhetschef på Skönadalshemmet var denne genast med på noterna.

– Det här betyder jättemycket för oss. Vi kan ingenting om bild, färg och form, säger hon. Men vi har märkt att arbetet med bilderna fått människor att mötas. Vi lär fortsätta det här arbetet även när projektet är slut.

Det lär glädja åtminstone Maj-Britt Nilsson som bor på Skönadalshemmet.

– Det har varit så trevligt det här. Jag älskar att handarbeta. Syns på min bild. Jag blir glad av handarbete, halsband och blommor, säger hon och visar upp sin färggranna skapelse.

Hon har skapat sin bild tillsammans med Gunnel Jonasson som jobbar på Skönadal. Hennes bild kretsar runt barnen och barnbarnen. Fast det imponerar inte på Maj-Britt Nilsson.

– Jag har barnbarns barn. Det du.

Lars Aspelin har aldrig tidigare målat, men erkänner att det varit kul.

– De sa att jag skulle måla något jag gläds över och då var min son det första jag tänkte på. Egentligen skulle hans hustru också vara med på bilden men nu vill jag inte rita mer.

Sonen står färgglad och grann i kockkläder och en cigarett i munnen.

– Alltså, han röker inte i verkligheten. Bara på min bild. Det bara blev så, förklarar han.

Agneta Nilsson tillhör äld-reboendets personal och har målat pulkaåkande barn, kakor som hon älskar och en stor glödande sol.

– Sol. Jag trodde det var en mina, tetas Lars Aspelin.

Att fundera kring livets glädjeämnen gör att gamla minnen väcks till liv.

– Man minns den goda tiden. När mor och min hust-ru fanns, säger Lars Aspelin sorgmodigt.
Även dagverksamhetens besökare har varit med i projektet. Ett flitigt gäng har gjort flera konstverk var. Arne Nilsson har båtar på alla sina och Greta Eiman djur. Gerd Persson har fyllt sin duk med blommor men är inte färdig ännu.

– Jag ska måla Eiffeltornet också. Jag har varit där och vet hur det ser ut. Visst kan man ha det där bredvid blommorna, undrar hon.

På Simrislundsskolan har skapandet pågått lika länge. Motiven är påfallande lika.

– Man kan se att både gamla och unga gläds mest åt familjen, vänner, god mat och havet, säger Lalla Thord.
Den 29 maj är det vernissage på Skönadalshemmet. Härifrån fortsätter utställningen av de uppåt 200 alst-ren till andra äldreboenden, men även till en konsthall och kulturhus.

– Vi pratar ofta om olika grupper i samhället men vi lyssnar alltför sällan på vad de själva säger. Jag vill lyfta fram dem som lever och verkar i det tysta. De ska få en plattform för att visa sina egna berättelser. De är värda en plats i solen, säger Lalla Thord.