I latteland trivs gästerna

Och fort ska det gå. Då blir det som på Österlen Café på Stortorget i Simrishamn när Emma Nilsson gör lunchmackorna. Där har har hon jobbat heltid sedan de nya ägarna tog över i januari förra året.

– Jag trivs verkligen här, det är ett så socialt jobb med många stammisar.

I de stora ljusa lokalerna med utsikt över torget doftar det betryggande av kaffe och varm mjölk. Vid de låga borden närmast dörren sitter tre glada herrar och dricker cappuccino. De träffas varje dag klockan elva och löser världsproblemen.

– Men i dag har vi nog skapat några nya, säger Bo Sjöström och skrattar.
Han väljer helst en latte när han gå på kafé.

– Men det gillar inte hans fru. Hon tycker att det är för mycket mjölk, så när hon går förbi byter vi koppar med varandra, säger Ronnie Westerlund.

Ronnie Westerlund har undervisat i religion på gymnasiet i Simrishamn och känner igen många av de andra kafégästerna som gamla elever.

– Det är kul att sitta här och vinka till alla. Ibland får jag en kram, då blir de andra lite avundsjuka.
De kommer för den rara personalen och det goda kaffets skull. Men snart är klockan tolv och de ska hem och äta lunch.

– Mycket av vårt studiebidrag går åt här, jag spenderar nog 60 kronor varje gång vi fikar, säger Sofia Hansson som har håltimme.

– Men ibland när jag är superpank köper jag bara en kopp kaffe för 15 spänn.

Hon och hennes klasskompisar som går i trean på på gymnasiet träffas ofta här. Bra utbud, billig mat och mycket plats är viktigt.

Urdruckna chailatteglas och tomma salladstallrikar trängs med skolböcker och mobiltelefoner på bordet.

De är glada över att det finns ett ställe som känns lite ungdomligt. Ibland när de har gått på andra konditorier har de känt sig ovälkomna och i vägen.

– Det här är det enda stället jag kan gå med min mamma, säger Sofia Hansson.
Ägaren Åsa Riggbergerstår vid den ståtliga grå espressomaskinen och skummar mjölk. Här serveras en egen espressoblandning innehållande bönor från Etiopien, Brasilien, Colombia och Indien- speciellt framtagen för att passa det kalkrika vattnet.

– Vi ville ha ett bra kaffe som vi kunde stå för, säger hon och häller vant upp en latte till en kund.

Åsa Riggberger hade jobbat som specialpedagog i skolan i 20 år när hon och väninnan Ulrika Lindström bestämde sig för att sadla om. De bor båda i Bunkeflo söder om Malmö men tycker att det går bra att pendla till jobbet. Det har varit ett lärorikt år för båda.

–Klart att vi har gjort många fel, men man lär sig hela tiden och blir bättre och bättre.

Lunchgästerna börjar droppa av på väg till skola och jobb. Dags att plocka disk och invänta eftermiddagsfikarna. Man vet aldrig hur morgondagen kommer att bli när man jobbar på kafé. Men en sak är säker, här finns plats för alla.