Billigare skicka elever till Ystad

Simrishamn Artikeln publicerades

Ett mindre basutbud av program och samverkan med vuxenutbildningen. Det föreslås i en utredning av Österlengymnasiets framtid som presenterats för skolpolitikerna.

Utredningen signerad utredaren Bo Sahlée är egentligen bara en sammanställning av fakta och statistik.

– En bakgrund som kan vara bra för politikerna när de ska fatta beslut, säger Sahlée.

Att antalet ungdomar minskar radikalt i kommunen är bekant. Liksom att allt fler av elevkullarna väljer andra skolor än hemmagymnasiet.

– Men det förvånar lite att bara en fjärdedel av eleverna som söker andra skolor väljer friskolor. De allra flesta går på kommunala skolor.

De senaste två åren har det inte funnits så många sökande till Barn- och fritidsprogrammet att det kunnat starta.

– Man kunde tänka sig att elever valde Barn- och fritid på andra håll, men så är det inte. Det är helt enkelt mycket få som vill gå det programmet. Kanske måste man vara beredd på att anpassa utbudet efter det.

Barn- och fritid finns dock med i det föreslagna utbudet för Österlengymnasiet läsåret 2011/12.

– Det är viktigt att titta på vad det kostar att ha utbildningar med mycket få elever. Det är redan så att kommunen tjänar pengar på att en del elever väljer Sydskånska gymnasiet i stället för Österlengymnasiet.

I sin utredning har han jämfört var de olika programmen kostar i olika skånska kommuner. Årspriset för samhällsprogrammet i Simrishamn är 95 800 kronor. I Ystad kostar motsvarande utbildning 66 800 kronor. Genomsnittet för Skåne är 75 281 kronor. Samtliga program på Österlengymnasiet har ett högre årspris än Sydskånska gymnasiet och de flesta ligger över snittet i Skåne.

Ett program med få elever är dyrt per elev räknat. Men det påverkar även kommunens ersättning till friskolor.

– Ersättningen till friskolor grundas på kommunens egen kostnad för motsvarande utbildning. Har man en dyr skola hemmavid blir ersättningen till friskolorna alltså högre, säger Bo Sahlée.

Redan i januari föreslog Bo Sahlée att såväl vuxenutbildning som lärcentra integreras på Österlengymnasiet.

Att läget för Österlengymnasiets ekonomi är skarpt är bekant för politikerna.

– Det här bekräftar bara en bild vi haft länge. Varningssignalerna har vi känt i ett par år, säger Carl-Göran Svensson (C), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

– Utredningen säger mig att vi måste välja linje. Vi bör behålla en skola med program som kan överleva. Det mest alarmerande är ju elevunderlaget. Om bara några år är vi nere på 2-300 elever och vilken skola kan vi ha då? Kanske kan lärlingsutbildningar bli grejen för Österlen.

Christer Grankvist (S), vice ordförande, vill dock inte ge upp ett komplett gymnasium i kommunen.

– Om man ska se krasst ekonomiskt på skolan så lägger vi risigt till, säger Christer Grankvist.

– Men jag anser att man måste väga in andra negativa konsekvenser av att inte behålla Österlengymnasiet. Utan gymnasieskola är vi ingen fullvärdig utbildningskommun.

Som så många gånger tidigare påpekar Grankvist att han anser gymnasiefrågan vara ett ärende för stort för barn- och utbildningsnämnden. Den måste upp till diskussion i kommunfullmäktige, menar han.

– Vi vet också att gymnasiefrågan inte kan isoleras från andra frågor o samhället. Den måste gå hand i hand med ungdomspolitiken i kommunen. Att vi nu har ett ungdomspolitiskt program på gång är mycket positivt.