Lappa jeans har konsthantverkaren Cilla Lindqvist-Sjöberg gjort i många år.
– Det började på 80-talet när punken var som mest. Jag var lärare på en skola i Hässleholm och började laga eleverna trasiga jeans. En killes jeans var så lagade att de inte liknade någonting, minns hon.
Nu var det dock inga vanliga lappar hon sydde på.
– Jag lagade alla jeans på ett särskilt tema. Bärarens intresse fick styra. Jag är ju bildkonstnär så jag tyckte det var kul. Om jag vet att jeansens ägare gillar böcker kan ju lapparna se ut som böcker. Om personen är intresserad av naturen kan lapparna anta formen av löv. Det låter flummigt, men jag tycker det är kul.
Jeanslagandet har även en större mening för Cilla.
– Vi måste börja tänka som farmor gjorde. Klart att man ska laga trasiga kläder. Om man nu fördärvat tyget, smutsat ner vattnet när man färgar, påverkat naturen och människor äventyrat sin hälsa för att göra jeansen. Då måste vi också använda dem. Även när de gått sönder.
På arbetsbordet i hennes butik ligger prydliga högar av lappar i jeansblåa kulörter.
– Det har varit ett par batikfärgade snickarjeans. Nu ska de bli ett lapptäcke.
Jeansen kvalitet är dock inte vad den har varit.
– Det är stentvättat och sandblästrat. För att inte prata om stretch. Sicket otyg.
Alla trasiga jeansplagg som lämnas in lär få ett andra liv. Antingen i form av täcken eller son lappade jeans för bruk eller utställning.
83% är glada
8% är likgiltiga